SOLMED nr 22 Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika


Johanna Dernfalk ny sekreterare på Jordbruksavdelningen Mer information ✕
Mer information

Vad är skogshistoria, hur har den skrivits och varför?

Är Du nyfiken på hur mycket man på 1700-talet fick böta för att löva i kyrkor? Eller vill Du veta hur bönderna på 1850-talet ställde sig till förbud mot att låta getter beta i skogen? Du kanske rent av skulle vilja veta mer om flottningens historia i norra Schwarzwald, om skogen och krigen i Frankrike eller om nationalparkernas fram­växt i USA?

Den här boken ger en spännan­de bild av den skogshistoriska forskningens dynamiska utveckling under de senaste 50 åren i Sverige och utomlands. En över­blick av detta slag har länge saknats, inte bara i vårt land utan också internationellt. Den beskri­ver den skogshistoriska forskningens mångfald och förhållandet till andra discipliner. Syftet är att öppna nya dörrar för studier och forskning i skogens historia. Boken kan fungera som handbok för Dig som vill veta mer om sådan forskning. Den innehåller därför en vägledning till svenska företagsarkiv och statliga arkiv samt en förteckning över utländsk skogshistorisk litteratur i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek. Boken vänder sig till alla som är intresserade av skogens historia och ger värdefull historisk kunskap åt alla som är verksamma i skogsbruket.

Ursprunget till boken är ett seminarium om skogshistorisk forskning som 1995 arrangerades av Skogshistoriska Sällskapet, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Skogsstyrelsen. Redaktör är Ronny Pettersson, ekonomhistoriker vid Stockholms universitet. De medverkande författarna är framstående skogshistoriker från olika ämnesområden och organisationer.


Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

UNIK Utmaning 2017 – KSLAT nr 4-2018

I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.

UNIK Utmaning 2017 – KSLAT nr 4-2018

I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.

En biobaserad ekonomi för bärkraftig samhällsutveckling

Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle.

En biobaserad ekonomi för bärkraftig samhällsutveckling

Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle.

Freja4_2014

Freja4_2014