SOLMED nr 63 Cato: Om jordbruket – Varro: Samtal om lantbruket


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Catos Om jordbruket handlar om skötseln av familjens lantgård – handfasta, knapphändigt formulerade råd om de viktigaste inslagen i denna näring. Varro sammanfattade sin långvariga erfarenhet och kunskap i ämnet i verket Samtal om lantbruket. Bägge skrevs de två århundradena före Kristus och skildrar förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen vid framväxten av Europas första stormakt, det romerska riket. Nu för första gången i svensk översättning.

Marcus Porcius Cato är mest bekant för sitt yttrande ”För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras”, ofta uttalat i senaten i Rom under första hälften av andra århundradet före vår tideräkning. För sin son författade han ett antal läroböcker, och en av dessa, Om jordbruket, avsåg skötseln av familjens lantgård. Han ger handfasta, knapphändigt formulerade råd om de viktigaste inslagen i denna näring, där det gäller att driva gården med så stor avkastning som möjligt och hur livsmedlen skulle hanteras och tillredas. Det är det äldsta bevarade prosaverket på latin, och det presenteras här för första gången i en svensk översättning.

Ungefär 150 år senare eller omkring år 30 f.Kr. hade Marcus Terentius Varro, då ansedd som Roms mest mångkunnige man, en liknande uppgift, då hans hustru köpt en lantgård som den då åttioårige Varro knappast kunde hjälpa henne att sköta. Varro hade dock under sin långa karriär ägt åtskilliga lantegendomar och var mycket beläst, varför han sammanfattade sin erfarenhet och kunskap i verket Samtal om lantbruket. Den litterära formen hämtade han från den grekiska filosofin, nämligen fingerade dialoger mellan historiska personer, varav han själv var en. Det har liksom Catos arbete hittills inte utgivits på svenska.

Dessa texter skildrar förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen vid framväxten av Europas första stormakt, det romerska riket. Förhållanden och sammanhang och den sociala miljö där dessa texter en gång skrevs är ofta okända för dagens läsare. Tolv nyskrivna artiklar av svenska forskare sätter in Catos och Varros verk i sitt historiska sammanhang. De behandlar ämnen som: livsmedel, kvinnans roll, djurläkekonst, teknik, djurskötsel, läkekonst och religion med folktro. Catos och Varros texter, med flera register, tillsammans med de nyskrivna artiklarna gör det både möjligt och angenämt för forskare, antikintresserade och personer verksamma inom dagens lantbruk att ta del av hur det äldre romerska lantbruket bedrevs.

SOLMED 63 som pdf.

Tips: Lyssna till Ulla de Verdier i Vetandets värld i radions P1. Finns även i mobilappen SR Play.

Professor Dick Harrison skriver om boken i Historiebloggen på SvD.se: Om översatta källskrifter

Ur bloggen:
”Ingen som aspirerar på att känna till antikens romerska samhälle kan i längden bortse från dessa verk, som innehåller betydligt mer än redogörelser för jordbruk i strikt bemärkelse. Båda böckerna (Columella utgiven 2009. Red. anm.)  är försedda med ett flertal djuplodande analyser och artiklar av forskare som Örjan Wikander, Janken Myrdal och Dominic Ingemark, vilka sätter in Columellas, Catos och Varros arbeten i ett större sammanhang och ger oss möjlighet att tränga djupt in i antikens värld. Kort sagt: det är den här typen av översättningsprojekt som visar att Sverige fortfarande kan aspirera på benämningen kulturland.”


Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

Freja ANH 2011-8

Freja ANH 2011-8

Verksamhetsberättelse 2019 – KSLAT nr 2-2020

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.

Verksamhetsberättelse 2019 – KSLAT nr 2-2020

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.