Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning, men också föreställningarna om dem. Resultatet blev en otrolig mängd publikationer i form av allt från anspråkslösa artiklar i dagstidningar till massiva bokverk. För att lyckas med sitt skriftställande så byggde han upp ett omfattande bibliotek och referenssamling, vilka var mycket noggrant systematiserade.
Under slutet av sin levnad lät Brøndegaard KSLA överta ansvaret för biblioteket som nu utgörs av Vagn Brøndegaards etnobotaniska samling och utgör en del av KSLA-biblioteket. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser vilka skildrar alla möjliga aspekter på växter. Ungefär en tredjedel av dem har aldrig tidigare publicerats. Det handlar om uppsatser om läkeväxter, folkmedicin, afrodisiaka, folktro, barnlekar och mycket, mycket annat och boken är rikt illustrerade.
Vid sidan om Brøndegaards egna uppsatser har några andra personer skrivit om olika sidor av Brøndegaard själv och hans produktion.
Två volymer.
Redaktör: Håkan Tunón.
Dessa har bidrag i boken: Vagn J. Brøndegaard, Lisa Sennerby-Forsse, Håkan Tunón, Gorm Rasmussen, Henning Knudsen, Søren Espersen, Bengt af Klintberg och Sigrid Ljunggren.
SOLMED 64 vol 1 som pdf.
Första upplagan av bokverket är slutsåld, men bokverket går nu att beställa via KSLA:s Print on Demand här →
Har vackra landskap någon kraftfull försvarsadvokat i en tid när jord och skog förväntas leverera bröd, brädor och bränsle i en omfattning som aldrig tidigare? En personlig essä av Jenny Jewert.
I oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången. 14 deltagare tacklade utmaningen som handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Här är de fyra gruppernas lösningsförslag.
Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
