Referat från ett seminarium arrangerat 26 april 2007.
Skogsindustrin ”tiltar” söderut – men har fortfarande trygg bas i norr.
Visst kan det se tufft ut för svensk skogsnäring. Skogsplantager på södra halvklotet kan ge tio gånger mer virke per hektar och år än en svensk medelskog. Skogsindustrins vedkostnader i Brasilien är i dag kanske hälften mot de i Sverige. Ser man på industrins investeringsplaner ser det ännu tuffare ut. Nästan alla nya pappersbruk ska byggas i Asien, där marknadspotentialen finns. Och nästan alla nya massabruk i Latinamerika, som har gott om lämpliga marker för skogsplantager. Men det finns naturligtvis också problem med plantager, vilket framkom vid presentationerna och, kanske framförallt, i den avslutande diskussionen. Stora industri- och plantageinvesteringar i nya och obekanta sociala, ekonomiska och ekologiska miljöer är alltid riskfyllda projekt. Mycket kan gå snett, vilket det har gjort i bl.a. Indonesien. Industriprojekt i demokratiska länder som integrerar miljö- och sociala hänsyn i sin planering och verksamhet har betydligt bättre förutsättningar. Men svensk skogsindustri behöver inte darra av skräck. Vi har moderna välpositionerade industrier som kommer att klara sig bra. Ja, så kan man sammanfatta seminariet, som KSLA och IVA gemensamt arrangerade den 26 april 2007.
Vårexkursion – destination Barksätter, Skogligt: ”Vår konkurrenskraft är god!”, Balanserad gödning – ny möjlighet i skogen?, ”Vem älskar den som fet, skallig och tandlös?”, Sápmi som resmål
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
KSLA NoN 3-2016
