Referat från ett seminarium arrangerat 26 april 2007.
Skogsindustrin ”tiltar” söderut – men har fortfarande trygg bas i norr.
Visst kan det se tufft ut för svensk skogsnäring. Skogsplantager på södra halvklotet kan ge tio gånger mer virke per hektar och år än en svensk medelskog. Skogsindustrins vedkostnader i Brasilien är i dag kanske hälften mot de i Sverige. Ser man på industrins investeringsplaner ser det ännu tuffare ut. Nästan alla nya pappersbruk ska byggas i Asien, där marknadspotentialen finns. Och nästan alla nya massabruk i Latinamerika, som har gott om lämpliga marker för skogsplantager. Men det finns naturligtvis också problem med plantager, vilket framkom vid presentationerna och, kanske framförallt, i den avslutande diskussionen. Stora industri- och plantageinvesteringar i nya och obekanta sociala, ekonomiska och ekologiska miljöer är alltid riskfyllda projekt. Mycket kan gå snett, vilket det har gjort i bl.a. Indonesien. Industriprojekt i demokratiska länder som integrerar miljö- och sociala hänsyn i sin planering och verksamhet har betydligt bättre förutsättningar. Men svensk skogsindustri behöver inte darra av skräck. Vi har moderna välpositionerade industrier som kommer att klara sig bra. Ja, så kan man sammanfatta seminariet, som KSLA och IVA gemensamt arrangerade den 26 april 2007.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 4
Jordbrukets klimatanpassning – en överlevnadsfråga. Livsmedelsproduktionen måste säkerställas. Klimatanpassning kräver kunskap och investeringar. Det är några av huvudrubrikerna i denna slutrapport från KSLA:s Kommitté för jordbrukets klimatanpassning.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
