Boken för samman kunskap om svensk jordbrukspolitik från tre olika källor: jordbrukspolitiska utredningar, propositioner, m.m. samt forskning om jordbruksregleringen och intervjuer med beslutsfattare. De fullständiga intervjuerna finns i en separat bok. Punkt har satts när Sverige blivit medlem i EU 1995.
Inom jordbrukspolitiken byggdes efter andra världskriget upp ett hierarkiskt ordnat maskineri för att fatta och genomföra beslut. Övergripande riktlinjer antogs 1947, 1967, 1977, 1985 och 1990. I boken redovisas också de tätare besluten om prisregleringsperiodernas utformning och deras närmare årliga utformning. Dessa har tidigare inte uppmärksammas, trots att de i flera fall innebar avsevärda förändringar.
Det livsmedelspolitiska beslutet 1990 innebar att den målstruktur med produktionsmål, inkomstmål och rationaliseringsmål som inrättades genom 1947 års beslut upphävdes. Dessutom fattades beslut om sänkning av gränsskyddet, som dessutom var långt mer kontroversiellt än avvecklingen av den interna marknadsregleringen, och beslut om förändrad konkurrenslagstiftning.
I förhandlingarna inför EU-inträdet var målet att Sverige skulle delta i EU:s gemensamma jordbrukspolitik från start. Förhandlingarna kom därför att fokuseras mot att fastställa de produktionskvoter som Sverige skulle få och hur regler för jordbrukarstöden skulle utformas. Inför EU-inträdet fanns en starkt optimistisk syn på det svenska jordbrukets möjligheter på den europeiska marknaden. Sett nu i efterhand var detta önsketänkande.
De båda delarna i serien (SOLMED nr 80 och nr 82) kan köpas tillsammans för 300:-.
Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet
Hur ser sambanden mellan friluftsliv och folkhälsa egentligen ut, och hur bör samhällets stöd till friluftslivet utvecklas? Det var huvudfrågorna under en konferens på temat ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” som anordnades av Frisam, Friluftsrådet, Upplandsstiftelsen och KSLA i samverkan.
Turismen skapar sysselsättning i områden där det inte finns så många alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett bra exempel är Älvdalens kommun i Dalarna, där det finns omkring 150 aktiva företag. 140 av dem har kopplingar till turism och turistnäring. Turistnäringen som en grön framtidssektor att satsa på belyses i denna skrift ur olika framtidsinriktade perspektiv.
Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
