SOLMED nr 82 Jordbruksregleringen under 1900-talet

Boken för samman kunskap om svensk jordbrukspolitik från tre olika källor: jordbrukspolitiska utredningar, propositioner, m.m. samt forskning om jordbruksregleringen och intervjuer med beslutsfattare. De fullständiga intervjuerna finns i en separat bok. Punkt har satts när Sverige blivit medlem i EU 1995.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Inom jordbrukspolitiken byggdes efter andra världskriget upp ett hierarkiskt ordnat maskineri för att fatta och genomföra beslut. Övergripande riktlinjer antogs 1947, 1967, 1977, 1985 och 1990. I boken redovisas också de tätare besluten om prisregleringsperiodernas utformning och deras närmare årliga utformning. Dessa har tidigare inte uppmärksammas, trots att de i flera fall innebar avsevärda förändringar.

Det livsmedelspolitiska beslutet 1990 innebar att den målstruktur med produktionsmål, inkomstmål och rationaliseringsmål som inrät­tades genom 1947 års beslut upphävdes. Dessutom fattades beslut om sänkning av gränsskyddet, som dessutom var långt mer kontroversiellt än avvecklingen av den interna marknadsregleringen, och beslut om förändrad konkurrenslagstiftning.

I förhandlingarna inför EU-inträdet var målet att Sverige skulle delta i EU:s gemensamma jordbrukspolitik från start. Förhandlingarna kom därför att fokuseras mot att fastställa de produktionskvo­ter som Sverige skulle få och hur regler för jordbrukarstöden skulle utformas. Inför EU-inträdet fanns en starkt optimistisk syn på det svenska jordbrukets möjligheter på den europeiska marknaden. Sett nu i efterhand var detta önsketänkande.

De båda delarna i serien (SOLMED nr 80 och nr 82) kan köpas tillsammans för 300:-.


KSLA Nytt 1-2016

Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!

KSLA Nytt 1-2016

Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!

KSLA Nytt 3-2008

Trädgårdesentusiaster träffades på Enaforsholm, Aktivt skogsbruk är en del av lösningen på klimatkrisen , Biodrivmedel – vad ska vi ha i framtidens tankar?, Enaforsholm – lägesrapport, Sekreteraren har ordet: Inriktningsplan 2009–2012 och Kunskapens Krona

KSLA Nytt 3-2008

Trädgårdesentusiaster träffades på Enaforsholm, Aktivt skogsbruk är en del av lösningen på klimatkrisen , Biodrivmedel – vad ska vi ha i framtidens tankar?, Enaforsholm – lägesrapport, Sekreteraren har ordet: Inriktningsplan 2009–2012 och Kunskapens Krona

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

SOLMED nr 16 Från höfrö till vallfrö

SOLMED nr 16 Från höfrö till vallfrö