Boken för samman kunskap om svensk jordbrukspolitik från tre olika källor: jordbrukspolitiska utredningar, propositioner, m.m. samt forskning om jordbruksregleringen och intervjuer med beslutsfattare. De fullständiga intervjuerna finns i en separat bok. Punkt har satts när Sverige blivit medlem i EU 1995.
Inom jordbrukspolitiken byggdes efter andra världskriget upp ett hierarkiskt ordnat maskineri för att fatta och genomföra beslut. Övergripande riktlinjer antogs 1947, 1967, 1977, 1985 och 1990. I boken redovisas också de tätare besluten om prisregleringsperiodernas utformning och deras närmare årliga utformning. Dessa har tidigare inte uppmärksammas, trots att de i flera fall innebar avsevärda förändringar.
Det livsmedelspolitiska beslutet 1990 innebar att den målstruktur med produktionsmål, inkomstmål och rationaliseringsmål som inrättades genom 1947 års beslut upphävdes. Dessutom fattades beslut om sänkning av gränsskyddet, som dessutom var långt mer kontroversiellt än avvecklingen av den interna marknadsregleringen, och beslut om förändrad konkurrenslagstiftning.
I förhandlingarna inför EU-inträdet var målet att Sverige skulle delta i EU:s gemensamma jordbrukspolitik från start. Förhandlingarna kom därför att fokuseras mot att fastställa de produktionskvoter som Sverige skulle få och hur regler för jordbrukarstöden skulle utformas. Inför EU-inträdet fanns en starkt optimistisk syn på det svenska jordbrukets möjligheter på den europeiska marknaden. Sett nu i efterhand var detta önsketänkande.
De båda delarna i serien (SOLMED nr 80 och nr 82) kan köpas tillsammans för 300:-.
EU och biodrivmedel – ett rundabordssamtal, Sekreteraren har ordet, Aktuell ledamot: Börje Steenberg berättar minnen, Börje Steenbergs självbiografi, bokrecension, Boksläpp på KSLA 6 maj och 22 april, Extra: Recirkulering av CO2 ger förnybart bränsle
This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
