Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

Skandinaviens jagt, Djurfänge och Vildafvel jemte Jagtlexicon af Georg Swederus publicerades 1831/32 och var Sveriges första samlade jakthandbok. Den var på många sätt ett pionjärverk. Georg Swederus (1796–1888) hade viss egen erfarenhet av jakt, men han var först och främst en mycket aktiv publicist.


Johanna Dernfalk ny sekreterare på Jordbruksavdelningen Mer information ✕
Mer information

Boken ger en välformulerad bild av den samtida kunskapen om jakt och villebråd och författarens gryende men framsynta tankar rörande viltvård och naturvård.

Swederus hade en önskan att Sverige skulle uppnå ett långsiktigt hållbart nyttjande av viltet som resurs för att använda ett nutida språkbruk.

Med nutida kommenterande artiklar av Gunnar Broberg, Jakob Christensson, Roger Bergström & Kjell Danell, Anna Westman, Anders Lindkvist och Staffan Thorman.

 

 

Startsidesbild: Landskap med jägare och hundar från 1850 av Axel Leopold Cantzler (1832–1875). Kungl. Biblioteket, KoB Kempe 115 (1:70) © LIBRIS – Nationella bibliotekssystem.


Bekämpningsmedel i vatten – KSLAT nr 8-2001

…

Bekämpningsmedel i vatten – KSLAT nr 8-2001

…

Risön vid Barksätter – vegetationen berättar öns historia

Vegetationsutvecklingen på ön har fotodokumenterats åren 2014 och 2022.

Risön vid Barksätter – vegetationen berättar öns historia

Vegetationsutvecklingen på ön har fotodokumenterats åren 2014 och 2022.

Heureka – bättre beslut i skogen – KSLAT nr-7 2005

I forskningsprogrammet Heureka pågår för närvarande ett spännande arbete med att forma en ny generation skogliga analys- och planeringsverktyg för miljö och mångbruk. Här samarbetar ekologer, skötsel-, planerings- och markforskare.

Heureka – bättre beslut i skogen – KSLAT nr-7 2005

I forskningsprogrammet Heureka pågår för närvarande ett spännande arbete med att forma en ny generation skogliga analys- och planeringsverktyg för miljö och mångbruk. Här samarbetar ekologer, skötsel-, planerings- och markforskare.

Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.

Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.