Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019
Glyfosat introducerades i svensk växtodling 1975 och har sedan dess varit ett värdefullt insatsmedel för kemisk ogräskontroll. Samtidigt klämtar varningsklockorna – ett flertal ogräs har utvecklat resistens mot detta viktiga växtskyddsmedel och glyfosat förekommer också i våra vattendrag.
Användning av växtskyddsmedel med glyfosat förutsätter att den aktiva substansen är godkänd inom EU. Ett EU-beslut från hösten 2017 tillåter oss att använda produkter med glyfosat fram till den 15 december 2022. Fram till dess måste svenskt jordbruk noggrant följa utvecklingen och analysera konsekvensen av olika scenarier.
Förhoppningar om ett fortsatt godkännande byggt på vetenskapligt underlag blandades med farhågor om att politiskt kappvändande stoppar glyfosat inom EU. Samsyn rådde om behovet av en helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud innebär för svenskt jordbruk.
Författare: Jens Blomquist.
This report provides an overview of traditionally managed landscapes in Romania and the Nordic countries seen in a European perspective. It discusses possibilities for research, education and management cooperation between Sweden, Norway and Romania to support the landscape preservation policies.
KSLA:s kommitté för EU-frågor genomförde i februari 2004 en konferens som belyste det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns ändrade förutsättningar på de nya marknaderna och med de öppna gränserna österut i och med att EU under 2004 fick flera nya medlemsstater, många från det forna östblocket.