Miljögifterna i Östersjön minskar, ska vi äta mer Östersjöfisk? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Att uppskatta nyttan med att äta fisk kan vara minst lika svårt som att estimera risken med att äta fisk som innehåller miljögifter. Även om åsikterna om vilken vikt man bör lägga vid riskerna avseende miljögifter i fisk ofta går isär, får man inte missa nyttan med att äta fisk av rädsla för riskerna. Här var expertpanelen enig vid det seminarium om miljögifter i Östersjön och möjligheterna för konsumtion som anordnades av KSLA i maj 2022.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

I över ett halvt sekel har det varit känt att fiskar från Östersjön tidigare innehållit så höga halter av miljögifter att de skadat sälar och rovfåglar som är storkonsumenter av fisk. Det finns även rapporter om negativa effekter på oss människor. Därför finns råd om att vi ska avstå eller begränsa konsumtionen av vissa Östersjöfiskar.

Hos den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) pågår arbete med att ta fram rekommendationer för hur man ska genomföra en risk-/nyttovärdering. När resultatet väl är på plats väntas nya svenska kostråd avseende fisk.

Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket tryckte på vikten av att beakta vilka personer i befolkningen som ska äta vilken fisk och när i livet. Unga kvinnor och barn är extra känsliga.

Detta står i kontrast till de finska kostråden. Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör på jord- och skogsbruksministeriet i Finland, sammanfattande inställningen i vårt grannland som att man valt att se på helhetsnyttan hos befolkningen och därför tonat ned varningssignaler för miljögifter. I stället uppmuntras befolkningen att äta mer Östersjöfisk.

Framledes finns ett antal svårigheter kring förutsättningarna att uppmuntra folk att äta mer bra fisk. Det finns en ökande kemikalierädsla i samhället både vad gäller fisk och mat i vidare mening. Denna rädsla gör det också svårare att nå ut i media med berättelser om positiva förändringar i miljön.

En inspelning från seminariet finns här.


Beredskapsfrågan – en livsviktig fråga med livslängd KSLAT nr 2-2024

KSLA har sedan 2023 arbetat med i ett särskilt program för försörjningsberedskap.

Beredskapsfrågan – en livsviktig fråga med livslängd KSLAT nr 2-2024

KSLA har sedan 2023 arbetat med i ett särskilt program för försörjningsberedskap.

Caseutmaning 2018: How Tall is a Pine – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2018

Om Caseutmaningen 2018 – How Tall is a Pine? – där uppdraget var att arbeta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens nyttor.

Caseutmaning 2018: How Tall is a Pine – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2018

Om Caseutmaningen 2018 – How Tall is a Pine? – där uppdraget var att arbeta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens nyttor.

Bruka utan att förbruka – rapport från en arbetsgrupp KSLAT nr 2-2024

Överförbrukningen av naturresurser är ett globalt problem som berör våra samhällen i sin helhet.

Bruka utan att förbruka – rapport från en arbetsgrupp KSLAT nr 2-2024

Överförbrukningen av naturresurser är ett globalt problem som berör våra samhällen i sin helhet.

Brøndegaard_72_Katteurter.pdf

Brøndegaard_72_Katteurter.pdf Brøndegaard_72_Katteurter.pdf …

Brøndegaard_72_Katteurter.pdf

Brøndegaard_72_Katteurter.pdf Brøndegaard_72_Katteurter.pdf …