Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 12 november 2020 valdes totalt 17 nya ledamöter in, varav 6 i Allmänna avdelningen.
Akademiens Allmänna avdelning arbetar med övergripande frågor som berör naturresurser, naturvård, miljö, landskap, forskningspolitik, kunskapsförmedling och samhällsplanering – och även frågor inom näringar och vetenskaper som inte specifikt hör hemma inom jordbruk respektive skogsbruk, såsom fiske, vattenbruk och övrigt naturbruk.
De 4 svenska ledamöter som valdes in i Allmänna avdelningen är Pär Fornling, Malmö, Maria Karlsson, Uppsala, Björn-Ola Linnér, Linköping, och Johanna Sandahl, Hägersten. Dessutom valdes 2 internationella ledamöter in: Eeva Primmer, Helsingfors, Finland och Peter Sandøe, Store-Heddinge, Danmark.
Pär Fornling, född 1957, är redaktör och journalist. Han har arbetat på lokal- och regionaltidningar, men främst har han mångårig erfarenhet som skribent och chefredaktör på olika tidningar inom jord- och skogsbruk. Förutom ett stort intresse för politiken kring de areella näringarna, som han gärna diskuterat på ledarplats, har Pär Fornling engagerat sig i landsbygdens kulturmiljöer och kulturarv genom att starta magasinet Gods & Gårdar. Innan Pär Fornling anställdes av SLU Alnarp 2017 hann han också med att arbeta med bistånd i Makedonien, starta ett eget företag och skriva två böcker.
Maria Karlsson, född 1985, är livsmedelsagronom och agronomie doktor med inriktning på mjölkkvalitet. Därutöver är hon engagerad snart sagt överallt där studentfrågor och kompetensförsörjning till de gröna näringarna diskuteras. Maria Karlsson har bland annat varit doktorandrepresentant i SLU:s styrelse och ordförande för SLU:s gemensamma doktorandråd. Tillsammans med två agronomvänner grundade hon 2014 Agronomuppropet med syfte att marknadsföra agronomutbildningarna. Hon har under flera år varit en av de mest aktiva och drivande unga inom KSLA, främst i akademiens ungdomsutskott.
Björn-Ola Linnér, född 1963, är professor vid Linköpings universitet och en av Sveriges ledande forskare inom klimatpolitik. Han är också programchef för forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, som verkar i gränslandet mellan miljöförändringar, geopolitik och säkerhet. Redan i sin doktorsavhandling arbetade Björn-Ola Linnér med frågor om hur en växande global befolkning ska kunna försörjas med livsmedel. Han har därför bred och djup kunskap om de areella näringarna, vilket fört med sig insikter om deras stora betydelse i klimatomställningen. Björn-Ola Linnér är flitigt anlitad som expert i det internationella klimatarbetet och har mycket god kunskap om pågående politiska händelseförlopp.
Johanna Sandahl, född 1973, är agronom och sedan 2014 ordförande i Naturskyddsföreningen, som har nära en kvarts miljon medlemmar i Sverige. Hon är dessutom ordförande i den europeiska miljörörelsens samarbetsorganisation EEB, som samlar hela 30 miljoner medlemmar. I hela sitt yrkesliv har Johanna Sandahl arbetat med fattigdomsbekämpning och miljöfrågor, främst via civilsamhället men också som universitetslärare och via ett omfattande styrelseengagemang för universitet, näringsliv och statsförvaltning. Hennes drivkraft är ett helhetsperspektiv på hållbarhet i alla dess dimensioner, inte minst den sociala.
Eeva Primmer, född 1971, är professor och forskningschef för Finlands miljöcentral, SYKE, som är ett brett forsknings- och expertinstitut med syfte att lösa samhällsfrågor som påverkar miljön. Eeva Primmers egen forskarbana började inom jord- och skogsbruk och fortsatte mot miljöpolitik, ekosystem och biologisk mångfald. Hennes forskning handlar både om politik och styrmedel och om nätverk, normer och beteenden. Eeva Primmer är också internationellt verksam inom bland annat IPBES, FN:s mångfaldspanel.
Peter Sandøe, född 1955, är professor i bioetik vid Köpenhamns universitet. Han är etiker och forskar på frågor som är av stor vikt för KSLA, till exempel etiska frågor kring såväl djurhållning och försöksdjur som bioteknik. Peter Sandøe är en världsledande forskare inom djurvälfärd men är också angelägen om att hans forskning ska vara användbar i praktiken och att lantbruket ska ha glädje av den kunskap som forskningen producerar.
Eva Pettersson, akademiens sekreterare och vd, ser fram emot ett givande samarbete med de nyinvalda ledamöterna: – Årets nya ledamöter i Allmänna avdelningen tillför akademien en stor bredd av kompetenser inom miljö och hållbarhet. De arbetar med forskning, utbildning, kommunikation och policyfrågor och samverkar aktivt över organisationsgränser, något som blir allt viktigare i omställningen av samhället i hållbar riktning, säger Eva Pettersson.
Förutom ovanstående invaldes på torsdagen:
Jordbruksavdelningen: Medlemschef Anna Carlström, Solna, professor Thomas Kätterer, Uppsala, generaldirektör, professor Ann Lindberg, Uppsala, och agronom, vd Helene Oscarsson, Linköping. Dessutom generaldirektör Anthony Simons, Nairobi, Kenya.
Skogsavdelningen: Professor Johan Bergh, Tollarp, samhällskontaktsansvarig Emma Berglund, Mariefred, Public Affairs Manager Pär Stenmark, Älmhult, och lektor Karin Åhman, Stockholm. Dessutom verkställande direktör Hannele Arvonen, Stockholm, och Mr. Andrew Wiltshire, Blenheim, Nya Zeeland.
I och med de nya invalen har akademien 527 svenska och 180 utländska ledamöter, totalt 707 ledamöter. Av dessa är 15 hedersledamöter. Akademiens ledamöter har hittills utsetts i december varje år. Detta var första gången det skedde redan i november, på grund av en ändring i akademiens stadgar som fastställdes i februari 2020. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev först vid akademiens 210:e högtidssammankomst den 28 januari 2022, p g a rådande coronapandemi.
Pressmeddelande Inval KSLA Allmänna avdelningen 2020-11-12
15/1: Mission Soil syftar till att öka förståelsen för jordhälsans betydelse och generera ny kunskap som omsätts i praktiken. Vinnova, Formas och KSLA samarrangerar…
5/12: The IUFRO Congress 2024 was a dialogue platform for stakeholders, focusing on societal development towards 2050. Experiences and outcomes for the Nordic partnership…
för vetenskap, teknik och miljö senast 9 januari 2025. Stipendiet delas företrädesvis ut till yngre forskare, som är verksamma i Sverige.