EU-kommissionens förslag till taxonomi för hållbara investeringar har fått hård kritik för att motverka många av de hållbara lösningar som utvecklats i de nordiska länderna. Den riskerar att fördyra finansieringen av investeringar i både jord- och skogsbruk och energisektorn.
Med sin nya gröna giv visar EU-kommissionen en tydlig ambition att ge arbetet inom unionen en tydlig hållbarhetsprägel med syfte att göra medlemsländerna klimatneutrala till 2050. Som en del av given antog EU-parlamentet och ministerrådet i juli 2020 ett finansiellt styrmedel kallat taxonomi som ska öka hållbara investeringar och leda dem i rätt riktning. Syftet är också att medlemsländerna ska använda 38 procent av de beslutade återhämtningsfonderna till hållbara investeringar och att taxonomin ska styra även de utgifterna. Till taxonomin ska också en obligationsstandard bli klar till sommaren.
Taxonomin omfattar sex kriterier, som handlar om begränsning av utsläpp av klimatgaser, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning, övergång till cirkulär ekonomi, förebyggande av utsläpp och kontroll av föroreningar samt skydd av biologisk mångfald och ekosystem. För att en investering ska bedömas som hållbar måste den substantiellt bidra till åtminstone ett av de sex kriterierna utan att vara skadligt för någon av de andra fem.
– Det nuvarande förslaget är inte grundat på vetenskapliga fakta, konstaterade Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid LTH i Lund. Dessutom stämmer det inte överens med annan EU-lagstiftning.
Pål Börjesson gjorde en dragning av KSLA:s inspel till EU-kommissionen i frågan och pekade bland annat på att bioenergi betraktas som en övergående lösning och inte i längden hållbar.
– Detta stämmer inte. Det finns gott om vetenskapligt stöd för att bioenergisystem mycket väl är hållbara.
Han pekade också på att taxonomin i sin beskrivning av skogens inlagring av kol utgår från enskilda fastigheter, något som raderar ut det faktum att den svenska skogen som helhet och sett över tid har ett ökande virkesförråd och därmed inlagring av kol.
– Som förslaget ser ut kommer taxonomin att inkräkta på den privata äganderätten, vilket i sin tur leder till att det hållbara skogsbruk som vi bedriver i de nordiska länderna riskerar att spåra ur. Vi har en mångfald av brukningsenheter där alla har olika övergripande mål, och att påtvinga en likriktning är inte effektivt, framför allt inte ur klimatsynpunkt, framhöll Pål Börjesson.
Detta är en rapport från webbinariet ”Hindrar EU:s taxonomi hållbara svenska investeringar?” den 24 mars 2021.
Referat från ett seminarium på KSLA den 5 november 2019.
Rapport från seminariet Koll på kolet den 30 september 2021.
Mars 2026: Fjäderfähållning.
Rapport från ett rundabordsmöte den 19 oktober 2021.
