Jordbrukspolitik då och nu – vad utlöste krisen inom svenskt jordbruk och hur löstes den?

Åren mellan mitten av 1980- och 1990-talen var decenniet då allt hände inom svensk jordbrukspolitik. Systemet gick från en 50-årig reglering, som blivit alltför komplex, till avreglering. En fas man dock inte riktigt hann implementera innan arbetet inom området i början av 1990-talet övergick till att förbereda för ett svenskt EU-inträde.

 

 


Det svenska jordbruket sysselsatte för 200 år sedan 80 procent av landets invånare. Deras väl och ve var starkt förknippat med hur spannmålspriserna utvecklades. Spannmålspriserna var dåtidens viktigaste ekonomiska indikator. Kungar miste huvud och makt om det gick dåligt – Franska revolutionen utlöstes på grund av en misslyckad jordbrukspolitik.

Det här avsnittet av KSLA-podden handlar om det intensiva skedet i svensk inrikespolitik, från mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet, som förändrade svensk jordbrukspolitik och flyttade fokus från produktion av jordbruksvaror till biologisk mångfald och andra miljöaspekter. Vilka kopplingar ser vi till dagens diskussioner om CAP och andra livsmedelsstrategier?

Mats Denninger, då bland annat statssekreterare på Jordbruksdepartementet, nu ordförande i KSLA:s Allmänna avdelning, samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden med Harald Svensson, tidigare medarbetare på Jordbruksnämnden och Jordbruksverket, där han arbetade med såväl 1983 års livsmedelskommitté som förberedelsearbetet inför EU-inträdet, och ekonomhistoriker Ronny Pettersson, Stockholms universitet, om vad som utlöste och ledde fram till den svenska krisen inom jordbruket på 1980-talet och vilka förändringar som behövde göras för att ta sig ur den.*


Länk till podden

Länk till tidigare avsnitt av KSLA-podden


Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.

Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. I fokus för samtalen är jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, KSLA:s projekt, boksamling och donationsgårdar samt biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.

Avsnitten är omkring 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad. (Det går bra att lyssna direkt eller ladda ned/hämta avsnitten till telefonen/paddan/datorn och lyssna vid tillfälle.)

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


* Avregleringen inom jordbruket skedde samtidigt med avregleringar inom flera andra områden i landet. Det här poddavsnittet är en del av ett större KSLA-projekt där Harald Svensson och Ronny Pettersson har intervjuat flera av dem som var delaktiga i arbetet med avregleringarna i jordbruket på beslutandenivå. Resultatet av arbetet publiceras i KSLA:s tidskriftserie KSLAT.

 


Barksätter Landskapsplan Appendix

Barksätter Landskapsplan Appendix

De kungliga akademierna

De 10 svenska kungliga akademierna har en gemensam broschyr som i korta ordalag presenterar varje akademi för sig. Broschyren har tillkommit på initiativ av Musikaliska akademiens ständige sekreterare Fredrik Wetterqvist och är gjord i samarbete mellan de 10 akademierna. Den finns att tillgå på akademiernas kanslier. Förordet har skrivits av förre Riksmarskalken, professor Svante Lindqvist.

De kungliga akademierna

De 10 svenska kungliga akademierna har en gemensam broschyr som i korta ordalag presenterar varje akademi för sig. Broschyren har tillkommit på initiativ av Musikaliska akademiens ständige sekreterare Fredrik Wetterqvist och är gjord i samarbete mellan de 10 akademierna. Den finns att tillgå på akademiernas kanslier. Förordet har skrivits av förre Riksmarskalken, professor Svante Lindqvist.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

KSLA Koncentrerar: Jordbruk och biologisk mångfald

En rapport från arbetsgruppen Klimat och Jordbruk inom KSLA.

KSLA Koncentrerar: Jordbruk och biologisk mångfald

En rapport från arbetsgruppen Klimat och Jordbruk inom KSLA.