KSLA-podden 13: Future Food Systems – genetic engineering in future agriculture

Changing climate needs new tools to secure future crops. Professor Pamela Ronald, keynote speaker at the webinar ”Future Food Systems” on 15 October, talks about the possibilities of genome editing in future agriculture in this podcast by Annika Åhnberg and Anders Nilsson.


Many farmers live on less than 3 dollars a day and depend on safe and good harvests. Genetic engineering and genome editing can help in developing crops with resistance to disease.

– Sustainability, safety, practicality, and costs are important factors also when developing new techniques in future agriculture, says professor Pamela Ronald in the podcast. Modern biotechnology and genetic tools play an important role when climate changes force us to develop new tools to secure crops in the future.

Pamela Ronald is a distinguished professor in the Department of Plant Pathology and the Genome Center, University of California, Davis, USA. She came to Sweden for the first time at the age of 23 on a Fulbright Scholarship and worked together with professor Nils Fries in Uppsala University for a year.


Link to the podcast


The webinar was an initiative from the KSLA-project Växtnoden (the Plant Node). The meeting put gene editing within plant breeding into its context in different parts of the world – with a special focus on the European Union. It focussed on how these tools can contribute to improved food systems. Speakers were professors Pamela Ronald, Joachim von Braun, Jonathan Jones, Dennis Eriksson, and Lisa Sennerby Forsse. The meeting was organised by the KSLA Fellows Annika Åhnberg and Anders Nilsson.

The KSLA Plant Node Project (Växtnodsprojektet) aims at developing a more constructive dialogue with EU politicians in the field of genome editing. The project is led by Annika Åhnberg, KSLA fellow and former Minister of Agriculture.


Välkommen till gröna samtal med KSLA

Vad säger vetenskapen om vår gröna värld och vardag, hur visar beprövad erfarenhet oss på gröna lösningar och lärdomar och hur har de gröna näringarna utvecklats och skildrats genom tiderna?

Stort som smått avhandlas i KSLA-podden – obekväma samtal och konstruktiv dialog för problem och lösningar inom de gröna och blå näringarna. KSLA-podden utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och vänder sig till alla som är intresserade av mat, miljö och biologiska naturresurser, historia, ekonomi och samhällsutveckling.

KSLA-podden finns också på Acast (Bara att ladda ned appen och lyssna.)

 

 


Verksamhetsberättelse 2007 – KSLAT nr 1-2008

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Verksamhetsberättelse 2007 – KSLAT nr 1-2008

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Lantbrukskooperationen – KSLAT nr 15-2003

Lantbrukskooperationen – KSLAT nr 15-2003

Aktuellt från KSLA nr 4-2024

Extra tjockt sommarnummer med rapporter från akademiens senaste aktiviteter m m.

Aktuellt från KSLA nr 4-2024

Extra tjockt sommarnummer med rapporter från akademiens senaste aktiviteter m m.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.