KSLA-podden 14: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster

Biologisk mångfald är inte bara en fråga för naturvården. Det handlar om såväl ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala aspekter på vårt samhälle och har därmed också stor betydelse för vårt jordbruk och skogsbruk. Håkan Tunón samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden med Margareta Ihse, Henrik Smith, Marie Stenseke och Tuija Hilding-Rydevik, några av författarna till boken Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på LIVSviktiga framtidsfrågor.


Hur ser alternativ, konsekvenser och vägval ut vad gäller bevarandet av mångfalden? Årets viktigaste bok, antologin Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på LIVSviktiga framtidsfrågor (red. Håkan Tunón och Klas Sandell) beskriver omsorgen om den biologiska mångfalden och att den behöver inkluderas i alla samhällets sektorer och politikområden.

Mer än 50 forskare beskriver i boken olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster. Utifrån sin verksamhet exemplifierar och reflekterar de över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig till såväl en bred allmänhet som till forskare inom ämnet.

Ämnet är brett och boken belyser vilka förändringar och utmaningar som behöver göras samt vad det skulle innebära men också att det finns lösningar och hopp! Läs den tipsar panelen!

Länk till avsnittet

Länk till boksamtalet

KSLA-podden finns också på Acast (bara att ladda ned appen och lyssna)


Välkommen till KSLA-podden! Vad säger vetenskapen om vår gröna värld och vardag, hur visar beprövad erfarenhet oss på gröna lösningar och lärdomar och hur har de gröna näringarna utvecklats och skildrats genom tiderna? Stort som smått avhandlas – obekväma samtal och konstruktiv dialog för problem och lösningar inom de gröna och blå näringarna. KSLA-odden utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och vänder sig till alla som är intresserade av mat, miljö och biologiska naturresurser, historia, ekonomi och samhällsutveckling. Välkommen till gröna samtal med KSLA!

 


Freja5_2014

Freja5_2014

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

Hur planeras boendet på landsbygden och Trädgården som terapi – KSLAT nr 25-2003

Hur planeras boendet på landsbygden och Trädgården som terapi – KSLAT nr 25-2003

Miljö och fiskenäring efter flodvågen – KSLAT nr 6-2005

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.

Miljö och fiskenäring efter flodvågen – KSLAT nr 6-2005

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.