Biologisk mångfald är inte bara en fråga för naturvården. Det handlar om såväl ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala aspekter på vårt samhälle och har därmed också stor betydelse för vårt jordbruk och skogsbruk. Håkan Tunón samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden med Margareta Ihse, Henrik Smith, Marie Stenseke och Tuija Hilding-Rydevik, några av författarna till boken Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på LIVSviktiga framtidsfrågor.
Hur ser alternativ, konsekvenser och vägval ut vad gäller bevarandet av mångfalden? Årets viktigaste bok, antologin Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på LIVSviktiga framtidsfrågor (red. Håkan Tunón och Klas Sandell) beskriver omsorgen om den biologiska mångfalden och att den behöver inkluderas i alla samhällets sektorer och politikområden.
Mer än 50 forskare beskriver i boken olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster. Utifrån sin verksamhet exemplifierar och reflekterar de över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig till såväl en bred allmänhet som till forskare inom ämnet.
Ämnet är brett och boken belyser vilka förändringar och utmaningar som behöver göras samt vad det skulle innebära men också att det finns lösningar och hopp! Läs den tipsar panelen!
Länk till avsnittet
Länk till boksamtalet
KSLA-podden finns också på Acast (bara att ladda ned appen och lyssna)
Välkommen till KSLA-podden! Vad säger vetenskapen om vår gröna värld och vardag, hur visar beprövad erfarenhet oss på gröna lösningar och lärdomar och hur har de gröna näringarna utvecklats och skildrats genom tiderna? Stort som smått avhandlas – obekväma samtal och konstruktiv dialog för problem och lösningar inom de gröna och blå näringarna. KSLA-odden utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och vänder sig till alla som är intresserade av mat, miljö och biologiska naturresurser, historia, ekonomi och samhällsutveckling. Välkommen till gröna samtal med KSLA!
Rapporten Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen är gjord i samverkan mellan KSLA och IVA, och är den sista delrapporten inom ramen för IVA:s projekt ”Vägval för klimatet”.
Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?
