Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?


Sara Österman – ny akademisekreterare från årsskiftet Mer information
Mer information

Den 19 november 2013 samlades representanter från skogsbranschen, på uppdrag av Kungl. Skogs- & Lantbruksakademiens Kompetensförsörjningskommitté, för att tillsammans hålla en workshop kring framtidens skogsakademiker.

Skogen är en av våra viktigaste förnyelsebara resurser och därigenom en mycket betydelsefull tillgång för Sverige. Samtidigt är skogsbruket under förändring, det finns ett behov av produktivitetsförbättring. Man kommer att uppleva nya krav på skogsbruket i och med nya kunskaper om skogens biologi och skogsägares och allmänhetens krav förändras i takt med en ökad urbanisering och ändrade levnadsmönster.

Kompetensförsörjningskommitténs uppdrag är att stärka konkurrenskraften och innovationsförmågan i svensk skogsnäring. En viktig del i det arbetet är att ta reda på vilka typer av kompetensbehov branschen kommer att ha framöver och att hålla en dialog med de skogliga utbildningarna för att i framtiden kunna skapa en balans mellan utbud och efterfrågan på skogsakademiker.

Under denna workshop blickade vi ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

För att väcka deltagarnas intresse och få in oss i nya tankebanor inledde vi dagen med tre föredrag kring tankar och trender i samhället, vad vi tror om nya produkter från skogen? och vad vi tror om framtidens skog? Efter föredragen påbörjade vi workshoparbetet i mindre grupper, resultatet presenteras i denna rapport.

 


SOLMED nr 32 Jordbrukarnas kooperativa föreningar

SOLMED nr 32 Jordbrukarnas kooperativa föreningar

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

SOLMED nr 17 Lövtäkt och Stubbskottsbruk Del 2

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

SOLMED nr 17 Lövtäkt och Stubbskottsbruk Del 2

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

KSLAT 4-2010 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.

KSLAT 4-2010 Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.