Renskötseln bygger på tillgång till mark med lämpligt bete för renarna. På samma marker måste renskötseln samsas med exempelvis skogsbruk, gruvdrift, energiutvinning och turism. Klimatförändringar komplicerar användningen av markerna och gör störningar svårare att hantera.
För att belysa situationen och skapa ökad förståelse för de utmaningar som renskötseln tvingas hantera anordnade KSLA:s kommitté för mark- och vattenanvändning (MoV) ett heldagsseminarium där renskötselns praktiska och juridiska förutsättningar beskrevs och diskuterades.
Dagen började med en presentation om renskötselrätt, vad den grundas på och hur den uttrycks i lagstiftningen, med Malin Brännström, jurist och verksam vid Silvermuseet i Arjeplog. Resten av förmiddagen hade fokus på hur annan markanvändning påverkar renarna och renskötarna, vilket illustrerades med föredrag om forskning som visar hur renar hindras att använda de bästa betesmarkerna på grund av störningar. Särskilt lyftes bristen på helhetsperspektiv och att störningar och ingrepp behandlas var för sig när det gäller tillstånd och planering.
Eftermiddagen ägnades åt juridik och politik och inleddes med ett föredrag om rättsutveckling och samiska rättigheter och om hur misslyckad politik gör att rättighetsfrågor hamnar i domstol.
Politikernas perspektiv kom fram i panelsamtal mellan representanter för Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.
Därefter beskrev Eric Runesson, justitieråd och ordförande i Renmarkskommittén, kommitténs komplicerade uppdrag att göra en översyn av dagens rennäringlag.
Rapport från ett seminarium den 14 januari 2021.
Om vinnande koncept i KSLA:s Caseutmaning 2019.
Tack vare Riksskogstaxeringen har vi järnkoll på träden, markväxterna och myrstackarna. En jubileumsbok visar hur det gick till.
Rapport från ett rundabordssamtal den 8 december 2022.
