Häradsallmänningar idag. Sett över en mycket lång tidsperiod nyttjades många av landets skogar och utmarker kollektivt. Det kunde vara en gemensam skog i en by, kollektiv mark i en socken, i ett härad eller för ännu större landsdelar, så kallade landsallmänningar.
Många allmänningar kom att bebyggas av nybyggare under 1500-och 1600-talen. Allmänningarna överfördes definitivt till att bli kronoallmänningar under 1600-talet och kom då att skötas av staten och försvann från markägarnas kontroll. I Bergslagen blev de inte sällan omvandlade till så kallade rekognitionsskogar under 1600-talet och kom sedan ofta att friköpas av bruk och sågverk. Man kan säga att staten under ett antal århundraden kom att expropriera allmänningsdelägarnas marker.
Under 1800-talets början, då bönderna fick större politiskt inflytande kom också ägandet av allmänningarna att återbördas till markägarna i respektive härad. De stora skiftesreformerna bidrog kraftigt till denna utveckling. Vad gäller häradsallmänningarna sågs inte det som odelat positivt och genom en lagstiftning från år 1866 blev det inte längre möjligt att dela upp dem ytterligare.
Norr om området med häradsallmänningarna finns också kollektiva skogar av skilda slag men som har en annan historisk bakgrund. Inte minst de stora sockenallmänningarna som skapades under avvittringen i Norrland, vilka fungerar på ett liknande sätt som häradsallmänningarna. De så kallade besparingsskogarna som återfinns i Dalarna är kollektiva skogsmarker skapade vid storskiftet. I södra Sverige finns även sockenallmänningar, några brukar ibland räknas som häradsallmänningar.
Startsidesbild. Allmänningar. Foto: Ylva Nordin.
Referat från akademisammankomstöverläggningen ”Skalans betydelse” den 11 oktober 2018.
Rapport från rundabordsmötet ”Myndighetsutövning och äganderätt” den 8 maj 2019.
Rapport från ett webbinarium den 4 februari 2022, arrangerat av Ungdomsutskottet.
Rapport från ett hybridseminarium den 15 maj 2024.
