Särskilda utredaren Ingrid Petersson presenterade den 1 februari 2024 sitt betänkande SOU 2024:8 ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”, och KSLA svarade på det remitterade betänkandet den 7 maj 2024. Akademien poängterar i sitt svar vikten av att sätta igång arbetet nu och att åtgärder som sätts in stärker lönsamheten och ökar produktionen på ett hållbart sätt för att kunna säkra en funktionerande livsmedelsproduktion inom flera olika sektorer, genom hela värdekedjan och i hela landet.
Utredningen är väldigt välkommen, då den lyfter och betonar vikten av en gedigen och uppdaterad plan för livsmedelsberedskap i Sverige, och KSLA är i grunden positiv till de förslag som presenteras i betänkandet. KSLA noterar dock att utredningen förlitar sig väldigt mycket på att den inre marknaden förväntas säkra Sveriges livsmedelsförsörjning vid kris, och betonar därför att den inre marknaden ska ses som en arena för byteshandel och affärer snarare än en försörjningskälla. Livsmedelsproduktionen och -flödet måste därför upprätthållas så länge som möjligt i hela värdekedjan, inom olika sektorer och i hela landet, för att s.a.s. ha något att bidra med till marknaden.
Det är också centralt att resurser läggs på övningar och robusthetshöjande åtgärder snarare än att vidare bygga och utreda strukturer. Eftersom betänkandet inkluderar hela hotskalan är detta viktigt då den komplexa gråzonen mellan freds- och krigstida kriser är svårhanterlig och mångfacetterad. Det viktigaste i kris är oftast att handla snabbt, och då måste man säkra att livsmedelskedjans aktörer har mandat att larma sektorsansvarig myndighet vid behov. Rädslan att göra fel får i en krissituation inte överskugga vikten av att agera snabbt.
KSLA anser att det saknas ett systemtänk i utredningen där beredskapsperspektivet och förslagen knyter an till övriga pågående och genomförda utredningar, förslag och policyarbeten som exempelvis bioekonomiutredningen. Det är också högst relevant att förslaget om kommunernas ökade ansvar tydligt möts upp med en struktur för adekvat stöttning, återkoppling och finansiering i form av förstärkt bemanning och kompetens. Särskilt eftersom Sveriges 290 kommunernas har vitt skilda grundförutsättningar gällande demografi, ekonomi, intresse med mera, vilket måste tas i beaktande.
Akademien är tydlig i sitt remissvar med att utredningen underlåtit att inkludera både fiskenäringen och den helt centrala insatsvaran ensilageplast. Utan ensilageplast kan Sverige inte tillvarata den viktiga vallen som är en mycket viktig foderresurs i livsmedelsproduktionen. Det blir här viktigt att se på system för recirkulering av denna plast för ett robust försörjningssystem, och inkludera bedömningarna från SOU 2021:67 Vägen mot ett fossiloberoende jordbruk i arbetet framåt.
Akademien tillstyrker särskilt utredningens förslag om inrättande av en funktion för att tidigt upptäcka hot mot livsmedelskedjan och att upprätta avtalsbaserade beredskapslager av spannmål och kritiska insatsvaror till jordbruket om detta görs inom ordinarie värdekedjor och med minimal marknadspåverkan. Vidare understöder KSLA bedömningarna att Jordbruksverket ska uppdras att analysera förslag om införande av nationella territoriella anspråk och riksintresse, samt utreda hur skyddet av jordbruksmarken stärks, och att den viktas högre som samhällsintresse.
Från att under en lång tid importerat och ätit billig mat är vi i en situation med stundande brister på många produktionsresurser både i Sverige och utomlands, och en komplex omvärld – det är onekligen en ny tid! Därför vill KSLA avslutningsvis påpeka att Livsmedelsberedskap för en ny tid också kräver en livsmedelspolitik på en ny väg, och att Regeringen lyfter in alla de perspektiv som berörs och väljer den nya vägen för en tryggad livsmedelsförsörjning. Och då krävs vilja, mod och ett tydligt ledarskap.
Läs hela remissvaret.
Mer info: projektledare Jenny Asplund, 072-222 9044, KSLA:s program för försörjningsberedskap
8/4: Vill du veta vilken kompetens som krävs för att möta utmaningarna och möjligheterna inom lantbruk och matproduktion? Är du i slutet av din…
9/4: Skogarna bär berättelser om tusentals år av mänskligt liv i de landskap som nu utgör Sverige men vem håller samman historien om skogarnas…
Vetenskap och beprövad erfarenhet: På Krokstorps Gård tillämpar man sedan 2016 conservation agriculture, en möjlig förebild för framtidens hållbara odlingssystem.
5/3: EU:s Horisont Europa kan sägas vara världens största sammanhållna forsknings- och innovationsprogram, en intressant möjlighet för svenska aktörer i de areella näringarna.