På den steniga höjden nere vid sjön låg en gång gården Sluckstorp. Den var en av de största i trakten. Bara Barksätter och Skalltorp var större.
Under medeltiden hörde gården till Julita kloster, vars gårdar administrerades av särskilda rättare inom olika rättardömen. Slucktorp och alla andra klostergårdar i Vingåker hörde till Vintergatans rättardöme.
Kung Gustav Vasa förstatligade klostrets egendomar under 1500-talet och Sluckstorp kom att ingå i Barksätters gård. Sluckstorp kom att brukas av arrendebönder som också utförde dagsverken på Barksätter.
Gården hade omkring sju hektar åker. Bönderna bedrev också svedjebruk på skogsmarken. Från ängarna skördade de mellan 20–30 lass hö per år. Dessutom hade de tillgång till fiske i både Bjälken och Tislången.
Under 1800-talet skedde stora förändringar inom jordbruket. Ett resultat syns tydligt här genom att Sluckstorp upphörde som egen gård. Markerna övertogs i stället av huvudgården 1824. Därefter revs byggnaderna, även om en stuga stod kvar en tid som bostad för arbetskarlar och åldringar.
Idag finns inga spår av bebyggelsen kvar. Däremot finns framme vid höjden delar av till-fartsvägen, anlagd som en vägbank av sten och jord.
KSLA har yttrat sig kring betänkandet ”Effektivare samverkan för djur- och folkhälsa LI2025_01499”
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för…
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.
2025 års sista nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift.
