På den steniga höjden nere vid sjön låg en gång gården Sluckstorp. Den var en av de största i trakten. Bara Barksätter och Skalltorp var större.
Under medeltiden hörde gården till Julita kloster, vars gårdar administrerades av särskilda rättare inom olika rättardömen. Slucktorp och alla andra klostergårdar i Vingåker hörde till Vintergatans rättardöme.
Kung Gustav Vasa förstatligade klostrets egendomar under 1500-talet och Sluckstorp kom att ingå i Barksätters gård. Sluckstorp kom att brukas av arrendebönder som också utförde dagsverken på Barksätter.
Gården hade omkring sju hektar åker. Bönderna bedrev också svedjebruk på skogsmarken. Från ängarna skördade de mellan 20–30 lass hö per år. Dessutom hade de tillgång till fiske i både Bjälken och Tislången.
Under 1800-talet skedde stora förändringar inom jordbruket. Ett resultat syns tydligt här genom att Sluckstorp upphörde som egen gård. Markerna övertogs i stället av huvudgården 1824. Därefter revs byggnaderna, även om en stuga stod kvar en tid som bostad för arbetskarlar och åldringar.
Idag finns inga spår av bebyggelsen kvar. Däremot finns framme vid höjden delar av till-fartsvägen, anlagd som en vägbank av sten och jord.
Sensommarmingel för akademiens ledamöter, välkomna!
Ansökningsperiod 25/6–15/9: KSLA:s utlysning ÄG2026 omfattar 500 000 kronor och stödjer forskning om äganderätten och de gröna näringarna.
Ansökningsperiod 25/6–15/9: Utlysning GFS 2026, totalt 6,5 miljoner kr, till projekt, stipendier och resestipendier samt bokprojekt och populär publicering.
Vad kan vi förvänta oss av de internationella förhandlingarna på miljöområdet?
