Nya genomiska tekniker, som den Nobelprisbelönade gensaxen, är viktiga verktyg för utvecklingen av ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk. Men 2018 fällde EU-domstolen ett avgörande som skapade stor förvirring och lade hinder i vägen för användningen av dessa tekniker i EU. KSLA:s projekt Växtnoden arrangerar ett webbinarium för att presentera och analysera rapporten.
Den 29 april publicerades en med spänning och viss bävan emotsedd rapport från EU-kommissionen: ”Study on the status of new genomic techniques under Union law and in light of the Court of Justice ruling in Case C-528/16”.
I rapporten konstaterar kommissionen att EU:s lagstiftning på detta område är föråldrad, ett nytt regelverk behövs för de nya teknikerna. Men vägen dit är varken kort eller lättvandrad. Hittills har politiska bedömningar grundade på tro och känsla snarare än kunskap och förnuft format EU:s hållning till modern växtbioteknik.
Finns det förutsättningar för en förändring nu? Projektet Växtnoden, som verkar för en vetenskapsbaserad hållning till nya genomiska tekniker och har sin hemvist hos KSLA bjuder in till detta webbinarium med presentation av och diskussion om den rykande färska kommissionsrapporten. Välkommen!
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…
