Föreläsningen ingår i ”Själen, kroppen, jorden, rummet”, en föreläsningsserie i samarbete mellan sex akademier om kyrkan, konsten och vetenskapen.
Till sockenprästens uppgifter hörde runt sekelskiftet 1800 att vara, förutom Herrans tjänare, statsmaktens förlängda arm och sockenbornas ledare. Det gällde allt ifrån att berätta för dem om kungörelser från huvudstaden till att leda den lokala demokratin i sockenstämman. Han kontrollerade sockenbornas kristendomskunskaper och producerade statistik över dem men skrev också beskrivningar om socknens natur, ekonomi och folkkynne.
Prästgårdens avkastning och böndernas tionden utgjorde hans lön. Det låg i hans intresse att gården sköttes väl och gav goda skördar men också att rikedomen ökade bland allmogen. I sammanhanget tog många på sig rollen som lantbruksreformatörer och föregångsmän för det nya jordbruk som kommit med den agrara revolutionen. Prästgårdar kunde brytas ut ur bykollektiven genom storskiften och införa cirkulationsbruk, få nya ladugårdar och ses som mönster för sockenborna.
Så, även om prosten kanske inte själv gick bak plogen, såg han ändå till att hålla sig upplyst om det senaste inom lantbruksvetenskapen och åtminstone hålla sig med en modern järnplog, androm till föredöme.
Fri entré, men föranmälan krävs, länk ovan.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…
