Barksätter Landskapsplan Appendix


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Barksätters Landskapsplan, appendix.

Appendix A: Om plantering.

Appendix B: Barksätters träd, inventering presenterad i tabeller och kartor.

Författare: Daniel Nilsson.

Appendixet publiceras endast på nätet.

Till Barksätters landskapsplan, huvuddokumentet.

Lite om donationsgården Barksätter.


Lagar och regler kring slam i Sverige

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 2

Lagar och regler kring slam i Sverige

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 2

Slam och fosforkretslopp – KSLAT nr 6-2013

Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.

Slam och fosforkretslopp – KSLAT nr 6-2013

Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Freja ANH 2010-1

Freja ANH 2010-1