Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Kleiner Beitrag

Ein angelsächsischer Pflanzenname: openars(e)

Ur inledningen:

Die Mispel (Mespilus germanica, Pomacea), von strauch- oder baumartigem Wuchse, stammt aus den sudöstlichen Mittelmeerländern bzw. Kleinasien. Sie gelangte frühzeitig nach Griechenland, wo Archilochos und Theophrast sie als μέδπλον erwähnen. Nach Plinius (Nat. hist. XV 84) war sie noch zu Catos Zeit unbekannt, muꞵ aber bald danach unter ihrem griechischen Namen mespilum eingeführt sein. Die Römer führten sie bereits im frühen Mittelalter in West- und Mitteleuropa ein. In Frankreich und Deutschland (vgl. Artname), wahrscheinlich auch England, wurde die Mispel häufig angepflanzt, in einigen Gegenden tritt sie heute noch halb verwildert auf. Um 800 wird sie als mespi-, mispi-, mispolarius im Capitulare de villis so wie in dem Entwurf zu einem Klostergarten von St. Gallen genannt. Die englische Bezeichnung medlar wurde im 14. Jahrhundert dem französischen Terminus medle (medie + ier) entlehnt. In den mittelalterlichen Gärten spielte die Mispel eine gröꞵere Rolle als heutzutage, wo sie nur noch vereinzelt angebaut wird.

 

Litet bidrag

Ett anglosaxiskt växtnamn: openars(e)

Mispeln (Mespilus germanica, Pomacea), en busk- eller trädliknande växt, kommer från de sydöstra Medelhavsländerna eller Mindre Asien. Det kom till Grekland tidigt, där Archilochus och Theophrastus nämner den som μέδπλον. Enligt Plinius (Nat. Hist. XV 84) var den fortfarande okänd på Catos tid, men måste ha införts strax därefter under sitt grekiska namn mespilum. Romarna introducerade den i Västeuropa och Centraleuropa i början av medeltiden. I Frankrike och Tyskland (se artnamn), förmodligen också i England, planterades misplar ofta, i vissa områden är den fortfarande halvvild idag. Omkring år 800 nämns den som mespi-, mispi-, mispolarius i Capitulare de villis och även i utformningen av en klosterträdgård i St. Gallen. Det engelska namnet medlar lånades från den franska termen medlier (medle + ier) på 1300-talet. Mispeln spelade en större roll i medeltida trädgårdar än den gör idag, när den bara odlas sporadiskt.


Några ord om Irlands livsmedelsstrategi – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2018

Kort referat från seminariet ”Vad kan Sverige lära av Irlands livsmedelsstrategi?” den 18 april 2018.

Några ord om Irlands livsmedelsstrategi – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2018

Kort referat från seminariet ”Vad kan Sverige lära av Irlands livsmedelsstrategi?” den 18 april 2018.

Vart tog de areella näringarna vägen i det svenska utvecklingssamarbetet? – Aktuellt från KSLA nr 2-2022

Anmälan av en studie om svenskt utvecklingssamarbete gjord av Expertgruppen för biståndsanalys.

Vart tog de areella näringarna vägen i det svenska utvecklingssamarbetet? – Aktuellt från KSLA nr 2-2022

Anmälan av en studie om svenskt utvecklingssamarbete gjord av Expertgruppen för biståndsanalys.

S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden… och Jorden – Aktuellt från KSLA nr 2-2022

Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022

S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden… och Jorden – Aktuellt från KSLA nr 2-2022

Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022

Inte bara blommor – Aktuellt från KSLA nr 1-2024

Rapport från seminariet ”Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?” på KSLA 13 februari 2024.

Inte bara blommor – Aktuellt från KSLA nr 1-2024

Rapport från seminariet ”Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?” på KSLA 13 februari 2024.