Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Kleiner Beitrag

Ein angelsächsischer Pflanzenname: openars(e)

Ur inledningen:

Die Mispel (Mespilus germanica, Pomacea), von strauch- oder baumartigem Wuchse, stammt aus den sudöstlichen Mittelmeerländern bzw. Kleinasien. Sie gelangte frühzeitig nach Griechenland, wo Archilochos und Theophrast sie als μέδπλον erwähnen. Nach Plinius (Nat. hist. XV 84) war sie noch zu Catos Zeit unbekannt, muꞵ aber bald danach unter ihrem griechischen Namen mespilum eingeführt sein. Die Römer führten sie bereits im frühen Mittelalter in West- und Mitteleuropa ein. In Frankreich und Deutschland (vgl. Artname), wahrscheinlich auch England, wurde die Mispel häufig angepflanzt, in einigen Gegenden tritt sie heute noch halb verwildert auf. Um 800 wird sie als mespi-, mispi-, mispolarius im Capitulare de villis so wie in dem Entwurf zu einem Klostergarten von St. Gallen genannt. Die englische Bezeichnung medlar wurde im 14. Jahrhundert dem französischen Terminus medle (medie + ier) entlehnt. In den mittelalterlichen Gärten spielte die Mispel eine gröꞵere Rolle als heutzutage, wo sie nur noch vereinzelt angebaut wird.

 

Litet bidrag

Ett anglosaxiskt växtnamn: openars(e)

Mispeln (Mespilus germanica, Pomacea), en busk- eller trädliknande växt, kommer från de sydöstra Medelhavsländerna eller Mindre Asien. Det kom till Grekland tidigt, där Archilochus och Theophrastus nämner den som μέδπλον. Enligt Plinius (Nat. Hist. XV 84) var den fortfarande okänd på Catos tid, men måste ha införts strax därefter under sitt grekiska namn mespilum. Romarna introducerade den i Västeuropa och Centraleuropa i början av medeltiden. I Frankrike och Tyskland (se artnamn), förmodligen också i England, planterades misplar ofta, i vissa områden är den fortfarande halvvild idag. Omkring år 800 nämns den som mespi-, mispi-, mispolarius i Capitulare de villis och även i utformningen av en klosterträdgård i St. Gallen. Det engelska namnet medlar lånades från den franska termen medlier (medle + ier) på 1300-talet. Mispeln spelade en större roll i medeltida trädgårdar än den gör idag, när den bara odlas sporadiskt.


Innovativt, djärvt, hållbart – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2020

Rapport från ett webbinarium den 19 maj 2020 anordnat av KSLA och RIFO, Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.

Innovativt, djärvt, hållbart – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2020

Rapport från ett webbinarium den 19 maj 2020 anordnat av KSLA och RIFO, Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.

Beredskapsfrågan – en livsviktig fråga med livslängd KSLAT nr 2-2024

KSLA har sedan 2023 arbetat med i ett särskilt program för försörjningsberedskap.

Beredskapsfrågan – en livsviktig fråga med livslängd KSLAT nr 2-2024

KSLA har sedan 2023 arbetat med i ett särskilt program för försörjningsberedskap.

”Ingen tvekan om att skogen är politiskt viktig idag” – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2019

Referat från akademiöverläggningen ”Det nationella skogsprogrammet” den 12 september 2019.

”Ingen tvekan om att skogen är politiskt viktig idag” – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2019

Referat från akademiöverläggningen ”Det nationella skogsprogrammet” den 12 september 2019.

Vegetationsrutorna på Enaforsholm – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2018

Beskrivning av arbetet med att ”återuppliva” vegetationsrutorna på akademiens donationsgård Enaforsholm.

Vegetationsrutorna på Enaforsholm – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2018

Beskrivning av arbetet med att ”återuppliva” vegetationsrutorna på akademiens donationsgård Enaforsholm.