KSLA Nytt 1-2018


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Ur innehållet:

En grönare stad är en skönare stad.
Peter Sylwan reflekterar över landet i staden, hållbarheten och de stora sammanhangen efter seminariet Global Urban Sustainability and Justice.

Certifiering som drivkraft för hållbarhet.
Möjligheten att använda certifieringssystemen som styrmedel för hållbarhet inom de gröna näringarna diskuterades vid ett seminarium i november.

Äganderätt på agendan.
De heta äganderättsfrågorna hanteras i ett KSLA-projekt som ska öka kunskapen om äganderätt och dess betydelse för samhället.

Älgförvaltningen måste bli ett gemensamt ansvar.
Överenskommelsen ”Handslaget” ska hjälpa skogsbruket och jägareförbundet att ta älgstammen till riksdagens målnivå.

Men det afrikanska jordbruket då?
Världens ledare bortser från att jordbruket fortfarande är grunden för utvecklingen i Afrika, menar Inge Gerremo.

Cirkulär bioekonomi för resurseffektivitet och mervärden.
Matsvinn är ett stort resursproblem som kan hanteras bl. a. genom att ta tillvara sidoströmmar i livsmedelsproduktionen. Ett seminarium.

Från Forskning alt Utbildning till Forskning & Utbildning.
Om hur lantbrukshögskolan gått från att vara utbildningsinstitut till att bli ett modernt forskningsuniversitet. Per Eriksson har läst Per Lundins bok.

Akademiens 206:e högtidsammankomst.
Sammankomsten hade temat Landsbygd och utveckling. Priser och belöningar, nya ledamöter, högtidstal, glitter och glamour.

Högtidstalet 2018.
Högtidstalare vid årets högtidssammankomst var f statsministern Göran Persson. Rubriken på hans tal var Landsbygdens tid är nu.

Nya KSLA-Wallenbergsprofessorer.
Professor Scott Creel, USA, och professor Tobias Kuemmerle, Tyskland, är KSLA:s Wallenbergprofessorer nummer 5 och 6.

Och mer.

Du som hämtar pdf:n och öppnar den i din Acrobat Reader: Vi rekommenderar att visa tvåsidigt/dubbelsidigt med försättsblad.


Koll på kolet – KSLAT nr 2-2021

Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.

Koll på kolet – KSLAT nr 2-2021

Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.

KSLA Nytt 3-2009

Som ett dataspel om skog och skogsnäring, Aktuell ledamot: Göran Dalin, Sekreteraren har ordet, Ryskt-svenskt samarbete i skogen, Vem sätter värde på lövet?, Energi för lönsam recirkulering av koldioxid

KSLA Nytt 3-2009

Som ett dataspel om skog och skogsnäring, Aktuell ledamot: Göran Dalin, Sekreteraren har ordet, Ryskt-svenskt samarbete i skogen, Vem sätter värde på lövet?, Energi för lönsam recirkulering av koldioxid

Landskapsforum 2018 rapport

Rapport från Landskapsforum den 15–16 oktober: Vattnet i det brukade landskapet

Landskapsforum 2018 rapport

Rapport från Landskapsforum den 15–16 oktober: Vattnet i det brukade landskapet

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.