En rad utvärderingar visar att ekosystemens hälsa sviktar och att de gröna näringarna i många regioner är ekonomiskt trängda i Sverige, i EU och i världen. På miljöområdet visade FNs Millennium Assessment att flertalet av jordens ekosystem producerar under sin förmåga på grund av mänskligt orsakad miljöpåverkan. Om alla miljöpåverkande verksamheter inte bara betalade för den arbetskraft, det kapital, och de naturresurser de tog i anspråk, utan också för det miljöarbete som krävs för att omhänderta verksamhetens miljöpåverkan, skulle det uppstå en ny marknad. Och den som skulle få betalt var givetvis den som utförde miljötjänsten – vanligtvis en grön näringsidkare på landsbygden.
En sådan marknad skulle också vara ett sätt att återupprätta den bortglömda ekonomiska produktionsfaktorn– historiskt kallad jord eller mark. Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle. Framtaget inför 2016 års forsknings- och innovationspolitiska proposition.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
…
