Turismen – en grön framtidsnäring – KSLAT nr 2-2006


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Den svenska turistnäringen omsätter drygt 170 miljarder kronor årligen. Det ser bra ut för tillväxten inom turistnäringen i allmänhet och för landsbygdsturismen i synnerhet. Landsbygdsturism är den typ av turism som just nu växer snabbast. Natur- och ekoturism, upplevelseaktiviteter, Bo på Lantgård, servering och/eller jakt och fiske är exempel på huvudverksamhet i cirka 350 företag och utgör en inkomstkälla i cirka 6 500 företag. Turismen kan ses som ett sätt att använda basresurser som mark, skog eller vatten där endast räntan förbrukas, till exempel i form av jakt och sportfiske, medan kapitalet vårdas och förblir intakt. En del av turismen är till och med i huvudsak icke-konsumerande. Man använder till exempel skogen utan att hugga ner den, vilket gör att basresursen kan återanvändas flera gånger om.

Turistnäringen är en servicenäring och som sådan sysselsättningsintensiv. Ett resultat av den växande turismen är alltså att det skapas arbetstillfällen. Antalet sysselsatta i svensk turistnäring har under den senaste tioårsperioden ökat med 24 procent, vilket motsvarar omkring 24 000 nya arbetstillfällen. Den totala sysselsättningen i Sverige ökade under samma period med omkring fem procent. Turismen skapar sysselsättning i områden där det inte finns så många alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett bra exempel är Älvdalens kommun i Dalarna, där det finns omkring 150 aktiva företag. 140 av dem har kopplingar till turism och turistnäring. Turistnäringen som en grön framtidssektor att satsa på belyses i denna skrift ur olika framtidsinriktade perspektiv.


KSLA Nytt 1-2013

KSLA Nytt 1-2013

Freja5_2014

Freja5_2014

Minnesord 2003–2004

Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av de senaste årens bortgångna ledamöter både som akademiledamöter och som personer.

Minnesord 2003–2004

Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av de senaste årens bortgångna ledamöter både som akademiledamöter och som personer.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.