Vikten av att upphetta maten till minst 70 grader celsius har kommit i fokus i den aktuella ehec-debatten. Människan har sedan urminnes tider vant sig vid att äta de flesta livsmedlen efter en kortare eller längre upphettning. Vi kokar, bakar, steker, grillar eller puffar de flesta produkter från växt- och djurriket innan vi äter dem. Det sker då en rad olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar med maten, de flesta positiva men en del negativa. Näringsvärdet kan öka, smaken förändras och många produkter blir lättare att tugga. Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
KSLAT nr 3-2006 i tryckt version är tyvärr slut.
…
År 1780 höll Bengt Bergius ett märkligt tal som preses i Vetenskapsakademien. Tal om läckerheter har därefter haft ett särskilt anseende som ett kraftprov i lärdomshistoriska och gastronomiska kretsar.
Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?
