Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. Orsakerna till det är flera: lågt intresse för internationellt arbete bland studenter och unga professionella, begränsad insikt på central nivå om frågans strategiska betydelse, utbildningar som inte prioriterar internationalisering med mera. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
Det är insikter och slutsatser som KSLAs Kommitté för Internationella Skogsfrågor (KIS) presenterar i denna rapport, tillsammans med en rad rekommendationer och tänkbara och angelägna åtgärder. De viktigaste är bildandet av ett sektorsråd för internationella skogsfrågor, ett nätverk för omvärldsanalys och ett nätverk för samordning av kompetensfrågor. Rapporten är resultatet av KIS-projektet Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete och bygger på ett hundratal intervjuer och en omfattande enkätundersökning. Vi hoppas att alla som är intresserade av Sveriges fortsatta och förstärkta engagemang på den globala skogsscenen kan få inspiration av skriften.
KSLAT nr 4-2008 är tyvärr slut i tryckt version.
KSLA:s kommitté för EU-frågor genomförde i februari 2004 en konferens som belyste det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns ändrade förutsättningar på de nya marknaderna och med de öppna gränserna österut i och med att EU under 2004 fick flera nya medlemsstater, många från det forna östblocket.
Den sista KSLA Nytt & Noterat, till hösten kommer nyhetsbrev med mera.
Korrigerad utgåva. 50 procent av Sveriges energianvändning är redan år 2013 förnybar energi. Denna skrift redogör för Sveriges ”okända gröna revolution”.
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
