Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Resultat från intervjuer med studenter, resurs- och rekryteringsbasen samt rekommenderade åtgärder

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. Orsakerna till det är flera: lågt intresse för internationellt arbete bland studenter och unga professionella, begränsad insikt på central nivå om frågans strategiska betydelse, utbildningar som inte prioriterar internationalisering med mera. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

Det är insikter och slutsatser som KSLAs Kommitté för Internationella Skogsfrågor (KIS) presenterar i denna rapport, tillsammans med en rad rekommendationer och tänkbara och angelägna åtgärder. De viktigaste är bildandet av ett sektorsråd för internationella skogsfrågor, ett nätverk för omvärldsanalys och ett nätverk för samordning av kompetensfrågor. Rapporten är resultatet av KIS-projektet Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete och bygger på ett hundratal intervjuer och en omfattande enkätundersökning. Vi hoppas att alla som är intresserade av Sveriges fortsatta och förstärkta engagemang på den globala skogsscenen kan få inspiration av skriften.

KSLAT nr 4-2008 är tyvärr slut i tryckt version.


Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Barksätter Landskapsplan Appendix

Barksätter Landskapsplan Appendix

KSLA Nytt 3-2021

Hållbarhet, teknik i jord- och skogsbruk, livsmedelssystem, kol i marken m m behandlas i höstnumret av KSLA Nytt & Noterat.

KSLA Nytt 3-2021

Hållbarhet, teknik i jord- och skogsbruk, livsmedelssystem, kol i marken m m behandlas i höstnumret av KSLA Nytt & Noterat.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.