I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Logården utanför Grästorp i Västergötland donerades till Hushållningssällskapet Skaraborg redan 1942, men drevs i relativ anonymitet under flera decennier. I början av 1990-talet väcktes dock Logården ur sin törnrosasömn. Då drogs riktlinjerna upp för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: – ett konventionellt odlingssystem som skulle bedrivas som växtodlingen i området, – ett ekologiskt system enligt KRAV:s regler vid denna tid, – ett integrerat odlingssystem, där minskade energiinsatser genom odling utan plog var en väsentlig del, liksom lähäckar för att gynna den biologiska mångfalden. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Text & foto: Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Publiceras endast digitalt.
Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
Sammanfattning av ett seminarium arrangerat av KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion i Skövde den 26 november 2009. Fokus: effektivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resursbesparingar.
