I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Logården utanför Grästorp i Västergötland donerades till Hushållningssällskapet Skaraborg redan 1942, men drevs i relativ anonymitet under flera decennier. I början av 1990-talet väcktes dock Logården ur sin törnrosasömn. Då drogs riktlinjerna upp för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: – ett konventionellt odlingssystem som skulle bedrivas som växtodlingen i området, – ett ekologiskt system enligt KRAV:s regler vid denna tid, – ett integrerat odlingssystem, där minskade energiinsatser genom odling utan plog var en väsentlig del, liksom lähäckar för att gynna den biologiska mångfalden. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Text & foto: Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Publiceras endast digitalt.
Påfallande ofta är budskapet att jordbrukets problem inte ensidigt eller ens i första hand beror på utnyttjandet av olika kemiska och tekniska hjälpmedel som den industriella utvecklingen ställt till förfogande. I stället är våra tillkortakommanden en spegling av den ursprungliga motsättningen mellan människa och natur. De lösningar som kan krävas för att komma tillrätta med allt som rör sig på modernäringens bakgård måste därför också utgå från denna allra mest grundläggande insikt.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
Denna rapport genomlyser möjligheterna att i skogsbruket höja virkesproduktionen samt belyser om och hur naturmiljön påverkas av detta.
En handskrift om 1700-talsmedicin vid Veterinärinrättningen i Skara