Litteratur om virkesmätning


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

som behandlar Sverige och några andra länder – källitteratur och historiker

Virkesmätning utgör en viktig länk mellan skogsbruket och marknaden. Dess historiska betydelse behandlas nu av en författargrupp bestående både av fackhistoriker och av personer med breda erfarenheter av virkesmätningens organisationer. Detta omfattande forsknings-och dokumentationsarbete stöds, förutom av Akademien, av virkesmätningsföreningarna, Skogsbrukets Datacentral och Rundvirkesfonden.

Den stora sammanställning av litteratur som här presenteras har utförts av bibliotekarie Eva Tullgren som är knuten till Akademiens bibliotek. Hon har med stor noggrannhet gått igenom detta omfattande och svåröverblickbara material. Eva Tullgrens arbete kommer att underlätta för forskningen inom detta område, inte bara för dem som sysslar med själva virkesmätningens historia, utan också för dem som är verksamma på ett bredare skogshistoriskt ämnesområde. Förteckningen innehåller, förutom allmän och översiktlig litteratur om virkesmätningen ur ett historiskt perspektiv, också utredningar, lagar, uppteckningar i folkminnesarkiv, artiklar i specialtidskrifter, årsberättelser, rapporter m.m.


KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

Jordbruk – ekologi – samhälle – KSLAT nr 4-2004

Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

Jordbruk – ekologi – samhälle – KSLAT nr 4-2004

Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

Skogsnäringens värdekedjor – KSLAT nr 1-2014

Skogsnäringens värdekedjor – KSLAT nr 1-2014

KSLA Verksamhet och Inriktning 2021–2024

Detta inriktningsdokument för KSLA fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020.

KSLA Verksamhet och Inriktning 2021–2024

Detta inriktningsdokument för KSLA fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020.