Månadens karta 11

Andelen träda har varierat kraftigt över tid och för olika delar av landet om man ser det över en lång tidsperiod.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Redan under 1700-talet förekom på vissa platser olika system där man inkluderade viss foderproduktion på åkrarna eller att man började odla på de gamla ängarna. Man kan se dem som föregångare till moderna växtföljder. På 1800-talet vann cirkulationsjordbruket mark där man varierade odlingen och kunde inkludera spannmål, foder och träda på samma mark i fleråriga rytmer. En effekt blir att trädan fortsätter att minska under 1800-talet och 1900-talet för att ligga på sin lägsta nivå under 1980-talet.

Under efterkrigstiden ökade dock andelen träda i statistiken. Det kan eventuellt sättas samman med större strukturförändringar inom jordbruket, den totala åkerarealen liksom antalet jordbruk minskade, och ny teknik gjorde att många mindre åkrar inte längre kunde brukas med större maskiner och därför lades i träda. EU:s regelverk ändrades så att man efter 2007 inte behöver lägga en del av arealen i träda vilket förklarar nedgången under det tidiga 2000-talet. De sista 10 åren har trädan, när den minskat, hamnat på kring 6 % av totalarealen i landet, det vill säga ungefär de nivåer av träda som fanns för hundra år sedan.

Startsidebild: Land lagt i träda. Foto: Leonhard Lenz, CC0.


Månadens karta 3

Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.

Månadens karta 3

Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.

Dialog om social hållbarhet i livsmedelssystemet blev bidrag till regeringens färdväg – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från ett webbinarium den 20 april 2021 arrangerat av KSLA:s Kommitté för Hållbar matproduktion och -konsumtion i samarbete med SLU Future Food.

Dialog om social hållbarhet i livsmedelssystemet blev bidrag till regeringens färdväg – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från ett webbinarium den 20 april 2021 arrangerat av KSLA:s Kommitté för Hållbar matproduktion och -konsumtion i samarbete med SLU Future Food.

Vart tog de areella näringarna vägen i det svenska utvecklingssamarbetet? – Aktuellt från KSLA nr 2-2022

Anmälan av en studie om svenskt utvecklingssamarbete gjord av Expertgruppen för biståndsanalys.

Vart tog de areella näringarna vägen i det svenska utvecklingssamarbetet? – Aktuellt från KSLA nr 2-2022

Anmälan av en studie om svenskt utvecklingssamarbete gjord av Expertgruppen för biståndsanalys.

En titt in i Landtbruksakademiens nya museum

En titt in i Landtbruksakademiens nya museum