Månadens karta 31

Öl har tillverkats och druckits i Sverige under lång tid. Det bryggdes på gårdarna i landet och i småskalig produktion inom skråväsendet i städerna, men det ändrades under 1800-talet till större industriella verksamheter då också typen av öl förändrades.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

När tyskt underjäst öl med bättre hållbarhet introducerades konkurrerades det överjästa svenska ölet med sämre hållbarhet ut. Större bryggerier etablerades.

Under 1900-talet skedde en strukturrationalisering av bryggerinäringen. Allt fler storskaliga anläggningar växte fram. Från 1950-talet minskade antalet anläggningar kraftigt. Mellanölsförbudet år 1977 påverkade näringen kraftigt.

Efter 2010 ökade mikrobryggerierna kraftigt, en expansion skedde när det blev tillåtet för dem att sälja till Systembolaget.

Startsidesbild. Foto: DesignDrawArtes/Pixabay.


Die volkstümlichen Iris-Namen

V. J. Brondegaard i Der Staudengarten, nr 11, 1983, s 53–57.

Die volkstümlichen Iris-Namen

V. J. Brondegaard i Der Staudengarten, nr 11, 1983, s 53–57.

Miljögifterna i Östersjön minskar, ska vi äta mer Östersjöfisk? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från ett seminarium den 11 maj 2022.

Miljögifterna i Östersjön minskar, ska vi äta mer Östersjöfisk? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från ett seminarium den 11 maj 2022.

Aktiv skogsskötsel minskar risker för skogsskador – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Rapport från en digital workshop den 10 november 2021.

Aktiv skogsskötsel minskar risker för skogsskador – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Rapport från en digital workshop den 10 november 2021.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt – varför behövs mjölkproduktion i Sverige? – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2022

Rapport från ett rundabordsmöte den 19 oktober 2021.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt – varför behövs mjölkproduktion i Sverige? – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2022

Rapport från ett rundabordsmöte den 19 oktober 2021.