Jordbrukets klimatanpassning FF-report 9


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

En slutrapport framtagen av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Arbetet som är grunden för rapporten genomfördes dels genom diskussioner i kommittén, dels genom sex öppna seminarier på KSLA, två studieresor samt workshops för inbjudna experter.

KLIMA-kommitténs medlemmar hade som övergripande mål att verka för:

Ett effektivt jordbruk med en hållbar intensifiering, vilket innefattar marken som produktionsresurs, arealer, handel och marknad, säkerhetsperspektiv, försörjningskedjor, friska vatten och friska djur. Det gäller jordbruket som livsmedelsproducent i ett klimat under förändring och i ett globalt perspektiv.

Det handlar, med andra ord, om att förse 10 miljoner människor – snart 10 miljarder i ett globalt perspektiv – med 2000 kilokalorier varje dag från en hållbar produktionskedja.

I slutet av 2017 inleddes ett samarbete med forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som ska utveckla samarbeten och nya forskningsfrågor relaterade till jordbrukets klimatanpassning. Vd en gemensam workshop 22 november 2018 överlämnades resultaten och slutsatserna från kommitténs arbete till SLU Future Food, som har publicerat denna rapport.

Kommittén för jordbrukets klimatanpassning arbetade perioden 2016–2018.

Utgivare:
Sveriges lantbruksuniversitet, forskningsplattformen SLU Future Food, 2019

Text:
KLIMA-kommittén (Ingrid Rydberg, ordf, Ann Albihn, Helena Aronsson, Gunilla Berg, Christian Hidén, Tomas Johansson, Lotta Rydmer, Magnus Stark, Hulda Wirsén)

Denna rapport finns också att ladda ned via www.slu.se.

I tryckt form har rapporten ISBN-nr 978-91-576-9685-4.


Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Hästen – en resurs i dagens samhälle – KSLAT nr 4-2000

Hästen – en resurs i dagens samhälle – KSLAT nr 4-2000

SOLMED nr 65 Bengt Bergius Tal om läckerheter

År 1780 höll Bengt Bergius ett märkligt tal som preses i Vetenskapsakademien. Tal om läckerheter har därefter haft ett särskilt anseende som ett kraftprov i lärdomshistoriska och gastronomiska kretsar.

SOLMED nr 65 Bengt Bergius Tal om läckerheter

År 1780 höll Bengt Bergius ett märkligt tal som preses i Vetenskapsakademien. Tal om läckerheter har därefter haft ett särskilt anseende som ett kraftprov i lärdomshistoriska och gastronomiska kretsar.

Kvinnor i lantbruket – sammanfattning av seminarium

Ökad jämställdhet ger utveckling, enligt FAO-rapport. Sammanfattning av seminariet Women in agriculture hos KSLA den 19 maj 2011.

Kvinnor i lantbruket – sammanfattning av seminarium

Ökad jämställdhet ger utveckling, enligt FAO-rapport. Sammanfattning av seminariet Women in agriculture hos KSLA den 19 maj 2011.