Från vision till regelbok: EU:s skogsstrategi för 2030 – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2022

EU:s nya skogsstrategi var föremål för KSLA:s överläggning vid KSLA:s digitala sammankomst den 10 februari. EU har ingen gemensam skogspolitik. Ansvaret för skogspolitiken ligger på varje enskilt medlemsland. Det är befäst i Lissabonfördraget, EU:s grundlag. Det är en grundbult i EU-samarbetet, men EU-kommissionen har under Ursula von der Leyens ledning försökt rucka på den med olika verktyg. EU:s skogsstrategi är bara ett i raden av många sätt som EU-kommissionen försöker komma åt skogen på.


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

EU-kommissionen presenterade sin nya skogsstrategi i juli 2021. Den är en del av EU:s gröna giv och ingick i ett omfattande lagförslagspaket ”Fit for 55.” Den nya skogsstrategin är visserligen inte bindande men det är en tydlig politisk avsiktsförklaring med aviseringar om kommande lagförslag. Om dessa blir verklighet så kommer det innebära en detaljreglering för enskilda skogsägare och öka den administrativa bördan för både skogsägare och svenska myndigheter.

EU:s skogsstrategi fick både ris och ros från de olika talarna. Ett flertal lyfte fram som något positivt med strategin att den signalerar att EU-kommissionen har en hög ambition gällande klimat och miljö, inte minst biologisk mångfald. Att strategin dessutom främjar ett ökat trähusbyggande var också något som välkomnades av flera talare. Den huvudsakliga kritiken handlade om att strategin ansågs ha en obalanserad ansats med en tydlig slagsida mot miljö och kommissionens egna initiativ, till exempel Copernicusprogrammet för satellitövervakning.

Flera talare lyfte även den potentiella detaljreglering som kan bli en följd av ett antal av de förslag som strategin aviserar, exempelvis krav på skogsbruksplaner. Många lyfte även som negativt att strategin äventyrar det nationella självbestämmandet över skogen och att den skapar ett demokratiskt underskott då detaljer tas fram av kommissionen genom delegerade akter. En delegerad akt är rättsligt bindande och innebär att EU-kommissionen kan komplettera eller ändra mindre väsentliga delar av en rättsakt för att till exempel fastställa mer detaljerade bestämmelser. Kommissionen an­tar den delegerade akten och om parlamentet och rådet inte har några invändningar träder den i kraft.

En inspelning från överläggningen finns här.


Wallenbergseminarium: En grönare stad – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2018

Referat från seminariet ”Global Urban Sustainability and Justice” den 1 december 2017, där huvudtalare var Dagmar Haase, KSLA-Wallenbergprofessor nummer 3.

Wallenbergseminarium: En grönare stad – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2018

Referat från seminariet ”Global Urban Sustainability and Justice” den 1 december 2017, där huvudtalare var Dagmar Haase, KSLA-Wallenbergprofessor nummer 3.

Forskning om äganderätten och de gröna näringarna – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Rapport från ett rundabordsmöte den 19 oktober 2021.

Forskning om äganderätten och de gröna näringarna – KSLA Nytt & Noterat nr 4-2021

Rapport från ett rundabordsmöte den 19 oktober 2021.

Elfentanz und Hexenring

V. J. Brøndegaard i Rheinisches Jahrbuch für Volkskunde, 1968, s 162–210.

Elfentanz und Hexenring

V. J. Brøndegaard i Rheinisches Jahrbuch für Volkskunde, 1968, s 162–210.

En antibiotikabehandling står aldrig ensam – Aktuellt från KSLA nr 2-2024

Rapport från ett hybridseminarium den 12 mars 2024.

En antibiotikabehandling står aldrig ensam – Aktuellt från KSLA nr 2-2024

Rapport från ett hybridseminarium den 12 mars 2024.