KSLA har svarat på EU-kommissionens enkät om en handlingsplan för bättre hantering av näringsämnen.
Näringsämnen är kemiska föreningar som är avgörande för livet. De vanligaste näringsämnena innehåller kväve (N) och fosfor (P). Näringsämnen finns i mark, luft och vatten, i gödningsmedel i jordbruket, i maten vi äter eller kastar och i avloppsvattnet vi producerar.
Mänsklig verksamhet har medfört stora förändringar av de naturliga processer som gör att kväve och fosfor i olika (kemisk) form cirkulerar mellan olika delar av miljön. Till följd av detta finns det föroreningar av näringsämnen som har en stor inverkan på folkhälsan, klimatet och miljön och som förekommer på nivåer som överstiger vad som är säkert för vår planet. Föroreningar av näringsämnen har också viktiga ekonomiska konsekvenser och äventyrar hållbarheten för jordbruket och fisket i EU.
I EU har man genom miljöskyddslagstiftning försökt att åtgärda överskottet av näringsämnen. Men framstegen med att minska föroreningarna har inte varit enhetliga och det förekommer fortfarande föroreningar på nivåer som är skadliga för människors hälsa och för miljön, vilket kan bero på brister i viss lagstiftning, betydande problem med att genomföra lagstiftningen och kanske även på att det saknats en samlad strategi för föroreningar från näringsämnen som omfattar luft, vatten, mark och klimat.
Rysslands invasion av Ukraina driver upp priserna på marknaderna för jordbruks-, fisk- och skaldjursprodukter och visar på svagheterna i vårt livsmedelssystem: vårt beroende av import av energi, gödselmedel och djurfoder. Naturgas är råvara i det mesta av produktionen av mineraliska kvävegödselmedel och det har blivit ett viktigt mål att minska beroendet av dessa gödselmedel. Vi behöver nu mer än någonsin gödselmedel som är mer resurseffektiva och en generellt sett bättre hantering av näringsämnen.
Kommissionen håller på att utarbeta en integrerad plan för hanteringen av näringsämnen, i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin samt handlingsplanen för nollförorening. Denna plan kommer att bidra till att nollföroreningsmålen för 2030 uppnås genom en inriktning på att minimera föroreningar vid källan.
Den integrerade handlingsplanen för hantering av näringsämnen kommer att omfatta hela kretsloppet för kväve och fosfor. Den kommer att omfatta alla miljöformer (luft, vatten, hav och mark) och alla relevanta föroreningskällor (t.ex. jordbruk, industri, städer, avfall, energi, transport). Den kommer att identifiera brister i politiken för en mer sammanhängande och integrerad strategi för att minska föroreningarna under näringsämnenas hela kretslopp. Initiativet kommer att utveckla en ram för åtgärder som behövs på alla nivåer (EU-nivå, nationell, regional) för att uppnå de mål som fastställs i EU-lagstiftningen och klimat- och miljöåtagandena inom ramen för den gröna given.
Den integrerade handlingsplanen för hantering av näringsämnen kommer att bidra till uppnåendet av målen i den europeiska klimatlagen och 2030-målet om biologisk mångfald och från jord till bord-strategier för att minska näringsförlusterna med minst 50 %, vilket kommer att innebära en minskning av användningen av gödselmedel med minst 20 %. Detta kommer att omfatta en undersökning av hur man kan säkerställa en mer hållbar användning av näringsämnen (identifiera minskningar av näringsämnesbelastningen tillsammans med medlemsstaterna, tillämpa balanserad konstgödsling och hantera näringsämnen hållbart), ta itu med förorening från näringsämnen vid källan, öka hållbarheten inom jordbruket och andra sektorer och stimulera marknaderna för återvunna eller återanvända näringsämnen.
Den kommer också att bidra till målen i handlingsplanen för nollförorening genom att på ett övergripande sätt ta itu med andra industriella och urbana källor till näringsämnesförluster. Åtgärden kommer att omfatta en granskning av indikatorer och verktyg för övervakning för att förbättra bedömningen och jämförbarheten samt utbyte av bästa praxis för att öka ändamålsenligheten. Detta kommer att ligga till grund för en integrerad bedömning av förorening från näringsämnen och spårning av framsteg, t.ex. genom övervaknings- och prognosrapporter om nollförorening.
Handlingsplanen kommer att syfta till att inrikta medlemsstaternas insatser på områden där det finns risk för förorening från näringsämnen i syfte att minska föroreningarna på ett verkningsfullt sätt och minimera bristerna i förhållande till målen. Den kommer också att undersöka möjligheterna att skapa verktyg för att förbättra tillämpningen av miljö- och klimatlagstiftningen fullt ut. Den kommer att syfta till att maximera synergieffekterna med den gemensamma jordbrukspolitiken och på bästa sätt utnyttja den nya miljöstrukturen. Den föreslagna helhetsstrategin kommer också att bidra till att uppnå målen för icke-koldioxidutsläpp från jordbrukssektorn, i enlighet med förslaget i 55 %- paketet.
Åtgärderna kan sträcka sig från lagstiftningsinitiativ, inklusive utvärdering och översyn av lagstiftning (vid behov) och komplettering av lagstiftning för att uppnå en mer holistisk strategi för föroreningar från näringsämnen, till icke-lagstiftningsinitiativ som underlättar sektorsövergripande strategier och utnyttjar den tekniska utvecklingen.
Den integrerade handlingsplanen för hantering av näringsämnen förväntas leda till att näringsämnesbelastningen hamnar inom säkra driftsnivåer (dvs. planetens säkra gränser).
Att minska näringsförlusterna kommer att bidra till att förbättra folkhälsan, främst genom en positiv inverkan på luft- och vattenkvaliteten. Den kommer också att ha en betydande positiv inverkan på återställandet och bevarandet av livscykler och ekosystem i mark och vatten. Lägre försurning och eutrofiering av mark och vatten kommer att gynna jordbruksmarkens bördighet och den biologiska mångfalden i Natura 2000-områden. Återställande av vattenekosystem kommer att bidra till att fylla på fiskbestånden och ha en positiv inverkan på turismsektorerna. Det är nödvändigt att minska näringsförlusterna för att uppnå god status för ytvatten och grundvatten i EU enligt ramdirektivet för vatten.
Handlingsplanen kommer att ha en direkt inverkan på uppnåendet av följande mål för hållbar utveckling:
Åtgärder som vidtas inom ramen för handlingsplanen bör hjälpa medlemsstaterna och berörda parter i deras insatser för att minska föroreningen från näringsämnen och efterlevnaden av EU:s lagstiftning, anpassa sina jordbruksmetoder, processer för livsmedelsproduktion, avfallshanteringsmetoder, rening av avloppsvatten, luftkvalitet och återvinning av näringsämnen. För att ta itu med problemområden för förorening från näringsämnen kommer det att krävas beslutsamma åtgärder från medlemsstaternas sida, eftersom minskningen av förlusten av näringsämnen måste vara mer omfattande på dessa områden.
Läs KSLA:s yttrande till EU-samrådet i bifogade pdf.
KSLA har gett synpunkter till Jordbruksverket på rapporten Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål.
KSLA har beretts tillfälle att avge yttrande över Livsmedelsverkets förslag om Föreskrifter om jägares leveranser av små mängder vildsvin och kött av vildsvin.
KSLA:s yttrande över Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt (SOU 2014:35).
