KSLA:s yttrande om slutbetänkandet En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden

KSLA har den 7 november lämnat synpunkter till Miljödepartementet (M2022/01364) på slutbetänkandet "En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden" (SOU 2021:21).


Replik: Engagemang och kunskapsutbyte i areella frågor är grunden för KSLA Mer information
Mer information

Akademien bejakar utredningens syfte att skapa bättre förutsättningar för att Sveriges klimatmål ska kunna nås genom att klimatfrågan integreras i lagstiftningen och att tiden för tillståndsprocessen kortas. Utredningen fokuserar på tre områden; främja bidrag till klimatomställningen, underlätta byggande av elnät och ett transporteffektivt samhälle.

Akademiens utgångspunkt är att tillväxten i skogen och möjligheterna att driva ett klimatsmart jordbruk har en väsentlig roll i klimatomställningen. Flera rapporter såväl från FN som EU lyfter den potential som jord- och skogsbruket har att binda koldioxid från atmosfären, samtidigt som dessa branscher bedriver produktion. Kolinlagring är en fråga som kommer att växa i betydelse. Delvis för att det är svårare än vad vi kanske hoppats att minska våra fossila utsläpp i önskad takt, men också för att vi behöver bygga upp kapacitet för att på olika sätt minska halten koldioxid i atmosfären.

Övergripande synpunkter

• Akademien menar att jord- och skogsbrukets betydelse och förutsättningar inte återspeglas i utredningen och dess förslag till åtgärder. Om berörda sakägare inte ges möjlighet till insyn och samråd för att bevaka sin grundlagsskyddade äganderätt eller att deras brukarintressen åsidosätts försämras deras möjligheter att positivt deltaga i klimatomställningen. KSLA finner det problematiskt att de areella näringarna inte har varit representerade i utredningen.

• Jord- och skogsbruket är en stor energiproducent som årligen, genom fotosyntesen, binder solenergi i form av grödor till livsmedel och skogsråvara motsvarande drygt 212 TWh (se IVA 2019 för metodbeskrivning). Detta kan ställas i relation till den totala elproduktionen på 166 TWh. De areella näringarna ska i Sverige förse en växande svensk befolkning på 10 miljoner människor med mat, producera virke till skogsindustrin, energi- och biobaserade råvaror som ersätter fossila bränslen. Produktionsförutsättningarna för jord- och skogsbruket spelar en väsentlig roll för folkhushållningen, beredskapen och landets ekonomi. Brukarnas deltagande i klimatomställningen är också ett av huvudspåren i EU:s klimatpolitik. Akademien anser att detta bör vara viktiga utgångspunkter vid ny lagstiftning.

• Akademien menar att strävan efter ett kunskapsbaserat brukande som ökar kolpoolen i marken bör vara en angelägen grundval för en ändamålsenlig klimatpolitik och lagstiftning. Näringarnas betydelse för koldioxidbalansen i atmosfären är mycket stor. Vid miljöförhandlingarna i Paris framfördes att det i vegetation och mark finns dubbelt så mycket CO2-ekvivalenter lagrade som det finns i atmosfären. En ökning av kolinnehållet i marken med 4 promille motsvarar hela den mängd som släpps ut genom mänsklig påverkan globalt och på årsbasis. Detta är möjligt att nå med ökad skogstillväxt och rationellt, hållbart brukande, vilket har bekräftats av den senaste IPCC-rapporten. Flera vetenskapliga studier pekar också på att sådana åtgärder är kostnadseffektiva.

• Akademien finner det oroande att i ett läge när energisektorn står inför en kraftig förnyelse och utbyggnad av elnäten, så lägger Klimaträttsutredningen ett betänkande som inte söker närma sig jord- och skogsbruket för att gemensamt skapa bättre förutsättningar att kunna nå Sveriges klimatmål. De ändrade spelregler som föreslås påverkar jord- och skogsbrukets möjligheter att utöva sina grundlagsskyddade möjligheter till insyn i och medverkan under planerings- och beslutsprocesser. Vilket innebär att konflikter kan uppstå som motverkar syftet med att förkorta de senare.

Läs hela yttrandet i bifogad pdf.