Inte bara blommor – Aktuellt från KSLA nr 1-2024

Uttrycket ”blommor och bin” präglar nog mångas syn på vad bin och andra pollinatörer är mest beroende av. Det var lite överraskande att höra att eken är en viktig pollenkälla under tidig säsong. Mer kända är sälg och lind, men blommor står ofta i fokus.


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Hur är läget för de vilda pollinatörerna och hur fungerar styrmedlen? Det var huvudfrågorna för det seminarium som KSLA:s kommitté för Biologisk Mångfald ordnade i mitten på februari och som leddes av Regina Lindborg, Stockholms universitet.

Betydelsen av pollinatörer i jordbrukslandskapet är väl känd. Det handlar både om direkta bidrag till högre skördar av olika grödor, men också om indirekt nytta, exempelvis genom att baljväxter i vallar gynnas och genom detta bidrar till en bättre kvävefixering och därmed bättre skörd och eftereffekter. För hela vårt samhälle är ett bevarande av de vilda pollinatörerna mycket viktigt. Det är ett ansvar och ett förpliktigande liksom för all annan biologisk mångfald och ett beroende nu, och i framtiden, av de ekosystemtjänster som pollinatörerna möjliggör.

Dagens pollinatörer är ett arv från tidigare generationers markanvändning där ängar och naturbetesmarker var mycket vanligare och landskapet mer småbrutet. Att mängden vilda pollinatörer minskar och att många arter är hotade är väl känt. Men hur kommer vår tids markanvändning ge avtryck i framtiden? Bland de cirka 300 arterna av humlor och solitärbin exempelvis är en tredjedel rödlistade och av 2 500 olika fjärilsarter är en minst femtedel rödlistade. Ofta är sällsynta arter habitatspecifika, de trivs bara i en viss sorts livsmiljö och försvinner den, försvinner arten.


Mark- och vattenanvändning från söder till norr – tre svenska perspektiv – Aktuellt från KSLA nr 4-2022

Rapport från överläggningsämnet den 10 november 2022.

Mark- och vattenanvändning från söder till norr – tre svenska perspektiv – Aktuellt från KSLA nr 4-2022

Rapport från överläggningsämnet den 10 november 2022.

Agrarhistorien – Folke Dovring

En översikt av dess uppgifter, forskningsmetoder och resultat

Agrarhistorien – Folke Dovring

En översikt av dess uppgifter, forskningsmetoder och resultat

Inkomna uppgifter rörande sockenmagasinen 1832–1844

Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.

Inkomna uppgifter rörande sockenmagasinen 1832–1844

Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.

Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.

Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.