– Klimatförändringarna är redan här. Årsmedeltemperaturen har ökat med två grader sedan mätningarnas början och årsmedelnederbörden med 100 mm per år, konstaterade Bodil Ståhl och Anna Eklund, SMHI, vid detta hybridseminarium, arrangerat av KSLA:s kommitté för mark- och vattenanvändning.
Det kommer att bli både blötare och torrare med ökade variationer i både vattenhalten i marken och vattennivåer i yt- och grundvatten.
Vi måste våga vidga vyerna om vi ska kunna upprätthålla livsmedelsproduktionen. Svenskt jordbruk är till 95 procent beroende av naturlig nederbörd, något som gör det extra känsligt för förändrade nederbördsmönster. Det finns ett stort kunskapsgap och vi måste lära oss mer om vattenbalanser på landskapsnivå.
På Storsudret på Gotland, har Stockholms universitet tillsammans med lokala myndigheter och aktörer skapat en testbädd för att öka biodiversitet, minska näringsförluster och förbättra produktivitet genom förbättrad vattenhushållning. Den största utmaningen är att magasinera vattnet i landskapet.
Klimatanpassning innebär ett investeringsbehov på 55 miljarder för jordbruket, främst i ny- och återinvestering i dränering. Bevattningsdammar är och förblir en exklusiv produkt, vi måste tänka på annat sätt och få ta vatten ur våra sjöar – och ges möjlighet att teckna försäkringar.
Hållbar hushållning med vatten är en nödvändighet men också en möjlighet för samverkan kring näringsämnen, vattentillgång och åtgärder för klimatanpassning. Ett problem är att de som kan ha nytta av systemet inte sitter på den plats där åtgärderna gör mest nytta. Därför behöver vi också en lagstiftning som sträcker sig från källa till hav och som beaktar finansiering, ansvar, risknivå och åtgärder.
Rapport från överläggningen den 10 februari 2022, arrangerad av Skogsavdelningen.
Rapport från ett hybridseminarium den 16 november 2022.
Referat från seminariet ”Skogsakademisk kompetens i en föränderlig värld” den 27 november 2018.
Om KSLA:s program för försörjningsberedskap.
