En robust skogspolitik för ett aktivt skogsbruk

KSLA välkomnar att SOU 2025:93 föreslår en rad åtgärder med syftet att främja ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk som kan bidra till klimatomställningen samt arbete och tillväxt i Sverige. Det är välkommet att skogspolitiken fokuserar på viktiga skogsskötselfrågor, samt lyfter en målgruppsanpassad rådgivning och satsningar på forskning.

De areella näringarna påverkas i hög grad av dynamiska och utmanande frågor som resurseffektivitet, geopolitik och generativ AI. Näringarnas hantering av klimat och miljö, inklusive biologisk mångfald har stor relevans för samhällets utveckling, att uppnå hållbarhetsmålen och för skogens tillväxt och resiliens.

Klimatförändringarna påverkar alltmer skogsbruket, skogen och trädens hälsa. KSLA ser med oro på den ökade risken för klimatrelaterade skador orsakade av extremare väder och skadegörare. En större riskmedvetenhet krävs idag av skogsägarna för att öka eller bibehålla skogens tillväxt. Klimatanpassning av skogsbruket är fundamentalt, liksom robusthet och resiliens i skog och omliggande ekosystem.
Skogsråvara är en förnybar resurs som utgör grunden i ett framtida hållbart samhälle. Vilken roll Sverige som skogsnation ska spela i den framtida bioekonomin och i en global kontext, och hur olika vägval påverkar arbetstillfällen, inkomster och ekonomi, en levande landsbygd, miljö och klimat, analyseras allt för bristfälligt i utredningen och skulle behövt mer utrymme för att sätta de enskilda förslagen i ett större sammanhang.

Akademin vill därför betona betydelsen av en bred, samlad politik för skogen, som förutom hållbar tillväxt även beaktar klimatanpassning, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. Bärande viktiga principer för investering i skog och naturvård är bland annat en stark äganderätt, rättssäkerhet och förutsägbarhet. Dagens skogspolitik resulterar i att ett alltför stort antal ärenden hamnar i domstol. Det är av största vikt att höga naturvärden alltid premieras och att ersättning utgår då skogsbruk begränsas över toleransgränsen av naturvårdsskäl. KSLA anser vidare att det är angeläget att regeringen tar ett helhetsgrepp på olika utredningar och genomföranden av EU-lagstiftning, i stället för att hantera enstaka åtgärder och detaljer.

För att möta skogssektorns och samhällets ekonomiska, ekologiska och sociala utmaningar på kort och lång sikt krävs solida och evidensbaserade utredningsförslag. KSLA uppmärksammar att utredningen skulle mått bra av djupare konsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska analyser, bland annat för att bedöma om åtgärdsförslagen är effektiva och ändamålsenliga för att främja ett hållbart skogsbruk.

KSLA konstaterar att utredningen presenterar rikligt med förslag, varav flertalet är riktade till myndigheter. KSLA anser att planering och genomförande av skogsbrukets verksamhet ligger inom sektorsansvaret. Även utredningens många bedömningar kan potentiellt leda till regeringsuppdrag, ny verksamhet eller förändrad myndighetsstyrning. Därmed finns en överhängande risk för undanträngningseffekter av andra delar av myndigheternas verksamhet. KSLA poängterar därför eftertryckligen att tillräcklig finansiering måste följa med de förslag och bedömningar som myndigheterna förväntas genomföra.