Säl, skarv och fiske – KSLAT nr 1-2013

I denna rapport från KSLA:s Fiskekommitté diskuteras vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. Finns det en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv?


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön

Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Bestånden av säl och torsk har varierat över tiden beroende på jakt, miljögifter i havet och överfiske. Idag har vi en situation med ett torskbestånd som återhämtat sig från en mycket låg nivå, samtidigt som sälarna blivit allt fler. Utgör den allt starkare sälpopulationen ett hot mot fiskbestånden i Östersjön?

Skarven har på senare år haft en snabb tillväxt i antal och geografisk utbredning. I Stockholms skärgård har den gått från inga bon alls till ca 5 500 bon på drygt 15 år. Är den en introducerad art eller en naturlig del av den biologiska mångfalden? Skarven är en duktig fiskare – är den ett hot mot fiskbestånden?

KSLA:s Kommitté för fiskefrågor har hållit två seminarier som rapporteras i denna skrift, som endast publiceras som pdf. En del frågetecken kring säl, skarv och fiske diskuterades, till exempel vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. En central fråga var om det finns en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv.


Jordbruk – ekologi – samhälle – KSLAT nr 4-2004

Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

Jordbruk – ekologi – samhälle – KSLAT nr 4-2004

Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

Utvecklingen i Polen – KSLAT nr 16-2003

Utvecklingen i Polen – KSLAT nr 16-2003

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Freja1_2014

Freja1_2014