Kväve är livsnödvändigt för växter, djur och människor. Bristande tillgång till praktiskt användbara kvävegödselmedel var länge en begränsande faktor för skördarnas kvantitet och kvalitet. Kvävet i naturen kan också medföra negativa konsekvenser, t.ex. utlakning till sjöar och vattendrag. Kvävets kretslopp är överhuvudtaget en komplicerad fråga. En viktig faktor i kretsloppet är odlingshistorien. Vissa kvävefraktioner kan t.ex. ”lagras” i marken i flera hundra år.
I denna rapport redovisas erfarenheter från ett projekt: ”Kvävehushållning och kväveförluster – förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk”, som Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning tagit initiativ till. Projektets syfte var att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken.
Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog
Rapporter från två skogliga arrangemang, åsikter om NNR 2022, en presentation av boken Ichthyologia – nu på svenska, m m.
Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.
Denna rapport från en konferens 3 oktober 2000 anlägger ett helhetsperspektiv på det svenska landskapet och dess förändring.
