Kväve är livsnödvändigt för växter, djur och människor. Bristande tillgång till praktiskt användbara kvävegödselmedel var länge en begränsande faktor för skördarnas kvantitet och kvalitet. Kvävet i naturen kan också medföra negativa konsekvenser, t.ex. utlakning till sjöar och vattendrag. Kvävets kretslopp är överhuvudtaget en komplicerad fråga. En viktig faktor i kretsloppet är odlingshistorien. Vissa kvävefraktioner kan t.ex. ”lagras” i marken i flera hundra år.
I denna rapport redovisas erfarenheter från ett projekt: ”Kvävehushållning och kväveförluster – förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk”, som Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning tagit initiativ till. Projektets syfte var att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken.
Har vackra landskap någon kraftfull försvarsadvokat i en tid när jord och skog förväntas leverera bröd, brädor och bränsle i en omfattning som aldrig tidigare? En personlig essä av Jenny Jewert.
En rapport från arbetsgruppen Klimat och Jordbruk inom KSLA.
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.
