Föreliggande underlag till ett forskningsprogram har utarbetats inom ramen för KSLAs kommitté för Klimatet och skogen. KSLA har som policy att kommittéer ska ha begränsad livslängd. Kommittén för ”Klimatet och skogen” inrättades under 2002 och har verkat under närmare fyra år. I och med avlämnandet av föreliggande underlag till ett forskningsprogram så har kommittén fullgjort sina åtaganden. Ett fortsatt arbete med att utveckla och omforma programmet, samt att initiera dialoger med tänkbara finansiärer, genomförs bäst i en annan organisationsform än i en kommitté inom KSLA. I ett tänkt fortsatt arbete ligger bland annat att engagera lämpliga forskningsutförare och att omforma forskningsprogrammet till en eller flera forskningsansökningar. Under kommittéarbetet har många forskare, utöver kommittémedlemmarna, bidragit till programmets utveckling.
Kommittén föreslår att huvudansvaret för det fortsatta arbetet med att realisera forskningsprogrammet läggs på de forskningsorganisationer som representerats i KSLA-kommittén, det vill säga SLU, Skogforsk och SMHI (Rossby Centre) med ett särskilt ansvar för de före detta kommittémedlemmarna. Allteftersom nya kompetensbehov identifieras i samband med framtagandet av en projektplan ska särskild hänsyn tas till dem, utöver kommittén, som bidragit till programmet.
KSLAT nr 9-2006 är tyvärr slut i tryckt version.
Trädgårdesentusiaster träffades på Enaforsholm, Aktivt skogsbruk är en del av lösningen på klimatkrisen , Biodrivmedel – vad ska vi ha i framtidens tankar?, Enaforsholm – lägesrapport, Sekreteraren har ordet: Inriktningsplan 2009–2012 och Kunskapens Krona
Aktuellt från KSLA innehåller denna gång referat från ett antibiotikaseminarium, en sammankomst om svamp, flera utlysningar och annat.
Denna bok ingår i ett bokverk om två volymer som behandlar den gröna näringens utveckling, medaljer, belöningar under drygt 200 år. Denna volym handlar om historia och utveckling.
Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
