How to estimate N and P losses from forestry in northern Sweden – KSLAT nr 2-2007


Ny kamrer och kock på KSLA Mer information
Mer information

There is a restricted amount of scientific knowledge on how different forestry measures quantitatively affect the nitrogen (N) and phosphorus (P) loss from soils to surface waters in northern Sweden. The information is based on a limited number of studies performed during the 1970s and 1980s. That is a period when silvicultural measures e.g. clear-felling, fertilisation and drainage were performed with less considerations for the environment than is generally the case today. Furthermore, the study catchments were located in the southern half of Sweden, implying large uncertainties when applied to the northern boreal region.

This report is from a workshop with the objective to suggest methods, based on sound scientific assumptions, for estimating the N and P leakage to surface waters from different forestry measures in northern Sweden. The methods should yield estimates relevant for international reporting (e.g. PLC5), for assessing national
environmental goals (e.g. no eutrophication) and for characterisations of water objects according to the EU Water Framework Directive.


Hästen i centrum – KSLAT nr 5-2012

Detta nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Det handlar om hästens roll och möjligheter som samhällsresurs och här samlas slutsatserna från en serie workshops och en konferens om Hästen i centrum som hölls under 2009.

Hästen i centrum – KSLAT nr 5-2012

Detta nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Det handlar om hästens roll och möjligheter som samhällsresurs och här samlas slutsatserna från en serie workshops och en konferens om Hästen i centrum som hölls under 2009.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Det skogliga biståndet så här långt

Rapport från KSLA:s och Skogshistoriska sällskapets seminarium Det skogliga biståndet så här långt, den 31 oktober 2017.

Det skogliga biståndet så här långt

Rapport från KSLA:s och Skogshistoriska sällskapets seminarium Det skogliga biståndet så här långt, den 31 oktober 2017.