How to estimate N and P losses from forestry in northern Sweden – KSLAT nr 2-2007


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

There is a restricted amount of scientific knowledge on how different forestry measures quantitatively affect the nitrogen (N) and phosphorus (P) loss from soils to surface waters in northern Sweden. The information is based on a limited number of studies performed during the 1970s and 1980s. That is a period when silvicultural measures e.g. clear-felling, fertilisation and drainage were performed with less considerations for the environment than is generally the case today. Furthermore, the study catchments were located in the southern half of Sweden, implying large uncertainties when applied to the northern boreal region.

This report is from a workshop with the objective to suggest methods, based on sound scientific assumptions, for estimating the N and P leakage to surface waters from different forestry measures in northern Sweden. The methods should yield estimates relevant for international reporting (e.g. PLC5), for assessing national
environmental goals (e.g. no eutrophication) and for characterisations of water objects according to the EU Water Framework Directive.


Länge leve isbjörnen!

Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktu­ella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.

Länge leve isbjörnen!

Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktu­ella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Soil and surface water acidification – KSLAT nr 18-2003

Soil and surface water acidification – KSLAT nr 18-2003