Jorden vi ärvde – KSLAT nr 6-2012

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv

Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.

I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.

Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.

Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.


SOLMED nr 4 Från Ladu-Gård till Djur-Stall

SOLMED nr 4 Från Ladu-Gård till Djur-Stall

Jakten på den gröna marknadskraften – KSLAT nr 1-2006

Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.

Jakten på den gröna marknadskraften – KSLAT nr 1-2006

Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.

Verksamhetsberättelse 2015 – KSLAT nr 1-2016

KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 – KSLAT nr 1-2016

KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015

KSLA Nytt 4-2014

Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!

KSLA Nytt 4-2014

Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!