KSLA:s Kommitté för svenskt jordbruk 2030 vill belysa hur svenskt jordbruk kan komma att se ut år 2030 och hur vägen dit ska stakas ut. Kommittén har valt en rad olika infallsvinklar för att spegla olika faktorer som påverkar utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Under arbetet med detta har kommittén låtit ett antal experter ge sin bild av hur jordbruket bör utvecklas till 2030 och vilka insatser som krävs för att uppnå de uppsatta målen.
I denna rapport beskriver kommittén de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. En sammanfattning av OECD:s prognos för hur jordbruket på global nivå förväntas utvecklas för tiden fram till slutet av 2020-talet ges också, före en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Kommittén visar på ett antal nyckelfaktorer som är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
KSLAT 6-2019 som pdf.
Till bläddringsbar version (gratisapp, innehåller reklam).
För lärare, KSLAT 6-2019 hos Utbudet.se.
Denna rapport presenterades vid ett seminarium den 11 november 2019.
Till debattartikel i Land Lantbruk 2019-11-10.
Kommittén för Internationella Lantbruksfrågor ville fördjupa sin kunskap om det amerikanska perspektivet på frågor om den globala livsmedelsförsörjningen. USA är en av de största spelarna på den arenan. Läs rapporten från kommitténs studieresa till Washington DC.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
