Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.


Så kan vi minska polariseringen i skogsdebatten Mer information
Mer information

Det är dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog! Detta är huvudslutsatsen av det arbete som nu färdigställts av KSLA:s skogsskötselkommitté. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om den ”svenska skogsbruksmodellen”. I debatten framförs både synpunkter om att den inte fungerar och att den fungerar väl. Då frågan är central inom svensk skogs- och miljöpolitik var det naturligt att KSLA:s skogsskötselkommitté intresserade sig för frågan.

Uttrycket ”den svenska modellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med det tidigare detaljerade regelverk och ledorden blev nu ”frihet under ansvar”. Den nya politiken kännetecknades av två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Kommittén ger ett förslag på en definition av ”den svenska modellen för brukande av skog”. ”Brukande” inbegriper enligt vår definition all användning av den skogliga resursen, d v s skogsbruk, naturvård, rekreation, viltförvaltning m m.

Under de två sista decennierna har miljöhänsyn och biologiska mångfaldsfrågor kommit i fokus. Men, har modellen lyckats säkra skogens biologiska mångfald och genetiska variation? Produktionsmålet har, jämfört med perioden före 1993, kommit i skymundan och det är därför inte säkert att det under de senaste 20 åren uppfyllts.  Det är dessutom tveksamt om modellen har klarat att inkludera skogens och skogsbrukets roll i arbetet med att motverka den pågående klimatförändringen och skogens sociala värden.

Speciella svårigheter vid en utvärdering lyfts fram, såsom brist på uppföljningsbara mål och tillgången på bra data. En utvärdering försvåras också av det faktum att modellen endast varit i drift under knappt två decennier, vilket är en kort tid i skogliga sammanhang.

Text: KSLA:s skogsskötselkommitté.


SOLMED nr 63 Cato: Om jordbruket – Varro: Samtal om lantbruket

SOLMED nr 63 Cato: Om jordbruket – Varro: Samtal om lantbruket

Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? – KSLAT nr 8-2004

Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?

Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? – KSLAT nr 8-2004

Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?

Water Framework Directive – KSLAT nr 8-2006

In this report focus is put on how some European countries implement the WFD and how the EU will treat the differences. Special emphasis is put on the characterisation process and to what extent this includes public participation.

Water Framework Directive – KSLAT nr 8-2006

In this report focus is put on how some European countries implement the WFD and how the EU will treat the differences. Special emphasis is put on the characterisation process and to what extent this includes public participation.

Freja1_2012

Freja1_2012