Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Det är dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog! Detta är huvudslutsatsen av det arbete som nu färdigställts av KSLA:s skogsskötselkommitté. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om den ”svenska skogsbruksmodellen”. I debatten framförs både synpunkter om att den inte fungerar och att den fungerar väl. Då frågan är central inom svensk skogs- och miljöpolitik var det naturligt att KSLA:s skogsskötselkommitté intresserade sig för frågan.

Uttrycket ”den svenska modellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med det tidigare detaljerade regelverk och ledorden blev nu ”frihet under ansvar”. Den nya politiken kännetecknades av två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Kommittén ger ett förslag på en definition av ”den svenska modellen för brukande av skog”. ”Brukande” inbegriper enligt vår definition all användning av den skogliga resursen, d v s skogsbruk, naturvård, rekreation, viltförvaltning m m.

Under de två sista decennierna har miljöhänsyn och biologiska mångfaldsfrågor kommit i fokus. Men, har modellen lyckats säkra skogens biologiska mångfald och genetiska variation? Produktionsmålet har, jämfört med perioden före 1993, kommit i skymundan och det är därför inte säkert att det under de senaste 20 åren uppfyllts.  Det är dessutom tveksamt om modellen har klarat att inkludera skogens och skogsbrukets roll i arbetet med att motverka den pågående klimatförändringen och skogens sociala värden.

Speciella svårigheter vid en utvärdering lyfts fram, såsom brist på uppföljningsbara mål och tillgången på bra data. En utvärdering försvåras också av det faktum att modellen endast varit i drift under knappt två decennier, vilket är en kort tid i skogliga sammanhang.

Text: KSLA:s skogsskötselkommitté.


Verksamhetsberättelse 2022 – KSLAT nr 2-2023

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2022.

Verksamhetsberättelse 2022 – KSLAT nr 2-2023

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2022.

Lantbrukets tillförsel av fosfor och kväve till vattenmiljön – KSLAT nr 26-2004

Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.

Lantbrukets tillförsel av fosfor och kväve till vattenmiljön – KSLAT nr 26-2004

Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.

Lyft upp fisken!

Referat från en sportfiskekonferens i april 2005.

Lyft upp fisken!

Referat från en sportfiskekonferens i april 2005.

Risön vid Barksätter – vegetationen berättar öns historia

Vegetationsutvecklingen på ön har fotodokumenterats åren 2014 och 2022.

Risön vid Barksätter – vegetationen berättar öns historia

Vegetationsutvecklingen på ön har fotodokumenterats åren 2014 och 2022.