Stadsjordar på 1850-talet. Karta som visar markanvändningen för Sveriges städer baserat på stadskartor i ”Ljunggrens atlas över Sverige städer upprättade från år 1853 till år 1861”.
Till alla städer som anlagts från medeltiden till 1700-talet fanns det donerade jordar. Stadsjordarna i Sverige, både vad gäller jordbruk och skogsbruk, spelade en avgörande roll för försörjningen av de äldre städerna. Kartan visar läget på 1850-talet, då många av de medeltida städerna i södra Sverige hade relativt små arealer stadsjord, jämfört med situationen under 1500- och 1600-talen. Dessa relativt stora marker var betydelsefulla för människornas försörjning.
Längre fram under 1800-talets senare del blev det mindre och mindre intressant för borgarna att bruka sin mark. Försörjningen kunde skötas på annat sätt och kanske fanns inte heller tiden att bruka mark vid sidan om andra yrken.
Startsidebild, foto: Gustaf Andersson, Västergötlands museum, Public domain.
KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.
Rapport från ett webbinarium den 19 maj 2020 anordnat av KSLA och RIFO, Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.
Rapport från det första seminariet inom ramen för KSLA:s försörjningsberedskapsprogram, den 17 januari 2024.
Rapport från ett seminarium den 14 januari 2021.
