Inom skogsbruket har man relativt länge använt digitala geodata. Det har skett inom de större skogsbolagen som behövt planera skogsskötseln för sina stora innehav. Flygbilder och satellitbilder, förutom skogsbruksplaner har exempelvis varit viktiga verktyg. Geodata har också alltmer använts i samband med avverkning då GPS blivit mer tillgängligt under 1990-talet.
Intern handläggning av ärenden underlättades av geodata, men man har också alltmer gett tillgång till öppna data om skogen. Detta ligger helt i linje med det så kallade Inspire-direktivet. Där myndigheter i Europa ska tillhandahålla rumslig miljöinformation. Skogsstyrelsen i samverkan med Lantmäteriet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fick ett uttryckligt regeringsuppdrag att ta fram skogliga grunddata under 2013 till 2015.
Många andra myndigheter såsom Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har också tillgängliggjort sina geodata. Genom Skogsstyrelsens webkartor kan man faktiskt smidigt få tillgång till även denna information också då den behövs inom skogsbruket, för att exempelvis se var det finns fornlämningar eller naturreservat med mera.
Startsidesfoto: Olena Sergienko/Unsplash.
Referat från ett hybridseminarium med rapportlansering den 27 maj 2024.
Det finns ett brett behov av produkter från skogen för att förvalta kulturhistoriska byggnader. Denna artikel tar upp arbetet med detta.
Rapport från ett hybridseminarium den 10 maj 2023.
Rapport från viltförvaltningens exkursion 11–19 november 2020 i nordöstra Skåne för att studera problem i förvaltningen av stora betande fåglar och diskutera lösningar.
