Det svenska jordbruket var under större delen av 1900-talet i huvudsak ett familjejordbruk. Ett jordbruk där män, kvinnor och barn bidrog till arbetet på gården. Det var dock vanligen männen som stod som ägare till fastigheten.
I takt med mekaniseringen under 1900-talet minskade behovet av arbetskraft. Irene Flygare kallar detta för förmanligandet av jordbruket, då många traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter blev mekaniserade med mjölkning som det tydligaste exemplet. Om en partner fick arbete utanför jordbruket blev det också betydelsefullt för familjens ekonomi. Enligt statistiken hade år 2023, 59 procent av jordbrukarnas maka, make eller sambo arbeten utanför jordbruket (Jordbruksverket).
Generellt sett är majoriteten av de sysselsatta inom näringarna män, men fördelningen är regionalt olika.
Startsidesbild. Foto: Vojta Dzubak/Unsplash.
Referat från Wallenberg-seminariet ”Sustainable Aquaculture at local and global scales” den 21 mars 2019.
Rapport från en digital workshop den 10 november 2021.
Rapport från ett webbinarium den 15 oktober 2021.
Juni 2023: Tre kartor som visar utvecklingen i Kindlamossen, Hällefors kommun. Kartorna visar hur det såg ut åren 1865–1867 och dessutom markanvändningen i området år 2018 ur två aspekter.
