Varför behöver frågan om evidens för brukande av skog belysas? Svaret hittar du i Evidenskommitténs rapport ”Evidens för brukande av skog. Om vikten av vetenskap och beprövad erfarenhet”, som nu är klar.
Motsättningar i frågor om skog och skogsbruk kan ha många olika orsaker. En vanligt förekommande företeelse är så kallad bekräftelsebias (confirmation bias) – att man söker den kunskap som bekräftar en på förhand given uppfattning. En annan orsak har att göra med systemgränser – att man väljer att avgränsa en frågeställning på ett sätt som gynnar den egna tesen om vad svaret på frågan är.
I den här studien har Evidenskommittén fördjupat sig i dessa och andra aspekter på meningsmotsättningar i skogliga frågor. Vi har funnit stöd för att ovannämnda faktorer spelar in i framför allt två fallstudier som vi har analyserat lite mera djupgående. Dessa handlar om miljömålet Levande skogar, respektive frågan om kolbalanser i skogslandskapet. I det första fallet har vi funnit diskrepanser i synnerhet när det gäller olika uttolkares slutsatser, medan det i det senare fallet framför allt tycks vara olika systemgränser som ställer till problem.
Kommittén föreslår att KSLA verkar för att en strukturerad modell för evidensbaserat beslutsfattande implementeras så brett som möjligt. Modellen är inspirerad av den medicinska världen, där man sedan länge grundar vårdbeslut på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidens.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2017.
…
Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004
Inventering och gestaltningsförslag av landskapsarkitekt Daniel Nilsson.